Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Häraf torde framgå att endast Kinnekulle- och Nerikesskiffrarna skulle
kunna användas för oljeutvinning enligt hittills utarbetade metoder.
Men då äfven dessa gifva mindre utbyten än de skotska och franska,
torde redan däraf kunna dragas den slutsatsen att olja från våra bästa
svenska alunskiffrar med nu kända metoder, utan statsunderstöd i en
eller annan form, svårligen kan konkurrera i pris med petroleumoljorna,
för så vidt de svenska skiffrarna i andra afseenden icke erbjöde fördelar,
såsom billigare brytning samt svafvel som biprodukt.
Brytningskostnaderna för de svenska skiffrarna, hvilka kunna vinnas
genom dagbrytning, äro nämligen ansenligt lägre än för de skotska och
franska, som ligga på stort djup, 4,50—3,50 kr pr ton för de senare
mot 1,00—1,50 kr pr ton för de svenska med före kriget rådande ar-
betspriser. Kostnaderna för brytning af de svenska skiffrarna uppgifvas
nu vara 2,00—2,30 kr pr ton (sid. 269), d. v. s. 1918, då skifferkom-
mitténs betänkande skrefs, men arbetspriserna hafva sedan dess stigit
ansenligt. Emellertid har nog brytningskostnaden i Skottland och
Frankrike äfven stigit, och denna stegring torde pr ton skiffer blifva
proportionsvis högre på grund af det stora djup, hvarifrån de skotska
och franska skiffrarna måste upphämtas, än för de svenska, hvilka ligga
som nyss nämnts så godt som i dagen. Den ökade brytningskostnaden
torde därför icke inverka försvårande i konkurrensen mellan å ena sidan
svenska och å andra sidan skotsk och fransk skifferolja, snarare tvärtom.
Men de verka säkerligen försvårande i konkurrensen med petroleumoljor
Vidare torde de högre bränslekostnaderna hos oss mot i Skottland och
kanske också i Frankrike kunna kompenseras genom att billig skiffer
kan användas som bränsle för råoljans och biprodukternas vidare bear-
betning.
Vid beräknande af räntabiliteten för en oljeproduktion af svensk alun-
skiffer hafva de sakkunniga (sid. 278) räknat med ett sannolikt utbyte
pr ton skiffer af 37,5 kg råolja och 7 kg ammoniumsulfat, ehuru de
(sid. 268) förut sagt att det sannolika utbytet ur Kinnekulle- och
Nerikesskiffer är 45 kg råolja och för den förra 9,5 och för den senare
7,0 kg ammoniumsulfat. Då dessa skiffrar väl i första rummet borde
komma i fråga för denna industri, torde ingen anledning förefinnas att
icke räkna med ett utbyte af 45 kg råolja och 7,0 kg ammoniumsulfat,
hvilket i det följande också iakttages.
Utbytet af raffinerade oljeprodukter af råoljan angifva de sakkunniga
(sid. 272) till
13 (339313 ISA or SSR ID RSA DEG
Ian är ad VARAN SE STORE 29,5
BA OR SOA sossbas issn se färg t sr oe 34,5 &
ÄOLALE ÖGA DOCK svor tö Sun 18:54 88,0 2
TÖrluSle ns SA 15,09
Summa 100,0 2
De sakkunniga basera sin räntabilitetsberäkning på förarbetandet af
50,000 ton skiffer pr år. Med ett utbyte af 45 kg råolja och 7 kg
ammoniumsulfat pr ton skiffer skulle alltså under denna förutsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
