Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. 16 Mars 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - P. M. angående den svenska skifferoljeutvinningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
De sakkunniga framhålla visserligen att »en utsikt till höjning af
oljeutbytet till 5,75 35 mot de 3,75 25, hvarmed räknats i kalkylerna,
är måhända ej utesluten» (sid. 290), men omedelbart därefter (sid. 291)
säges att »en under högkonjunktur byggd anläggning kan däremot ej
förräntas, ens om all skifferns olja och kväfve utvunnes, men priserna
å produkterna nedginge till dem, som vore rådande före kriget».
Om svaflet i skiffern delvis tillvaratages, hvilket otvifvelaktigt kan
ske, skulle därigenom ekonomien förbättras. »Under antagande af att
skiffern håller i medeltal 72; svafvel samt att hälften häraf kunde ut-
vinnas, skulle vid en anläggning, bearbetande 50,000 ton skiffer pr år
utvinnas 1,750,000 kg af denna vara», säga de sakkunniga (sid. 291)
samt att »en svafvelutvinningsanläggning kan beräknas kosta 200,000
kr för närvarande» (1918). Utförda försök vid Rockesholm hafva enl.
ingeniör G. H. Hultman, som planerat och ledt de tekniskt lyckade
försöken där, visat att ur Nerikesskiffer vunnits 32; svafvel, som i form
af svafvelväte förekommer i gaserna från skifferdestillationen, sedan ol-
jan afskiljts, till en mängd af c:a 20 volym 2. Detta svafvelväte upp-
tages i gasreningsmassa, som kan anrikas till c:a 5025 svafvelhalt. Så-
ledes skulle 1,500,000 kg svafvel kunna erhållas som biprodukt. De
sakkunniga räkna med ett svafvelpris af 1 kr (1918) pr kg, hvilket
måste gälla för elementärt svafvel. Men svaflet i gasreningsmassa kan
knappast åsättas högre pris än svafvel i svavelkis och detta är f. n. 11
öre pr kg fob Norge. Före kriget var det c:a 3,5 öre pr kg. Äfven
med ett pris af 12 öre pr kg (med tillagd frakt) skulle, om alla kost-
nader för svaflets utvinnande beräknas till förslagsvis 3 öre pr kg, ett
netto af 9 öre pr kg återstå, motsvarande 135,000 kr pr år, hvilket
belopp dock är otillräckligt för att ens utjämna förut beräknad förlust,
än mindre för att göra skifferbearbetningen på detta sätt räntabel, var-
för skulle erfordras minst c:a 400,000 kr nettovinst.
Emellertid borde det utredas om icke med nuvarande höga frakter
extraktion af svaflet med lösningsmedel kan blifva fördelaktigare än av-
rostning. I förra fallet kan större delen af reningsmassan återvinnas
och gå rundt i fabrikationen, hvarigenom utgiften för inköp och frakt
af densamma inbesparas samt dessutom svafvelfrakten blir lägre. I alla
hänseenden bör icke ett så högt pris som 1 kr pr kg svafvel f. n. räk-
nas. 20 öre pr kg är det högsta. Inkomsten för svaflet täcker i alla
fall icke förlusten på fabrikationen.
Under nuvarande förhållanden torde alltså en ekonomisk skifferoljein-
dustri vara utesluten, allt under förutsättning af i sakkunnigas utlåtande
beskrifna arbetsmetoder och kostnadssiffror.
Emellertid torde kunna sägas, att en kostnad af 4,129,000 kr för en
anläggning för afverkning af 50,000 ton skiffer pr år, utan anordning
för svafvelutvinning, som af de sakkunniga uppskattas till 200,000 kr,
summa alltså 4,329,000 kr.eller 86,60 kr. pr ton skiffer, är för högt
beräknad. I saknad af detaljritningar kan icke kalkylen granskas. Men
enligt hvad som inhämtats från ett sakkunnigt håll på området, där
utförliga detaljkalkyler utförts, kan en anläggning för afverkning af
100,000 ton skiffer pr år fås för en kostnad f. n. af c:a 3 millioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
