Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 16 April 1920 - Kemistsamfundet - Om lignin och ligninreaktioner III. Af Peter Klason
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
I anslutning till föredraget hade docenten Grönberg ett längre anförande,
hvari han kritiserade den Ostwaldska färgläran, som i flera afseenden
ej tillfredsställde strängare fysiologiska kraf.
Dr. Kjellin erkände i hufvudsak de gjorda anmärkningarna men an-
såg ej att de hindrade, att den likväl kunde uppfylla sitt praktiska
ändamål.
Om lignin och ligninreaktioner III.
Af Peter Klason.
(Forts. fr. XXXII, 49).
Reaktionerna äro så genomskinliga, att någon annan tolkning ej
synes vara möjlig. Ligninet måste sålunda innehålla akroleinkomplexen
RCH : CH . CHO såsom en konstituerande och väsentlig beståndsdel. Fäll-
ningen har ej fullt konstant sammansättning, omkring 2 2 N och 5,6 2 5,
hvaraf beräknas 1 at. N 1,2 at. S. Detta torde möjligen bero på att
1 mol. naftylamin äfven kondenseras med 2 mol. lignosulfonsyra.
Vid användande af relativt frisk affallslut erhölls pr liter med cirka
10 & torrsubstans 41 g af den gula fällningen, togs åter en lut som
stått utsatt för luften en lång tid erhölls 50 g. Man skulle tills vidare
kunna antaga, att affalsluten och därmed ligninet ej blott innehåller kom-
plexen RCH : CHCHO utan äfven motsvarande alkohol RCH : CHCH,OH
som efterhand af luftens syre oxideras till motsvarande aldehyd. Jag
hoppas vid ett kommande tillfälle kunna lämna meddelande huru här-
med förhåller sig.
Anförda komplex föreligga i sina enklaste aromatiska former i kanel-
alkohol och kanelaldehyd. Öfver hufvud äro kroppar hörande till kanel-
serien mycket vanliga i växtvärlden, såsom jag vid ett föregående till-
fälle framhållit.
Kanelaldehyd finnes såsom hufvudbeståndsdel i kanel- och cassiaolja.
Såsom ett behöfligt komplement till föregående undersökning var det
nödvändigt att fastställa kanelaldehyds förhållande till floroglucin och
aromatiska aminer. Det visade sig därvid, att kanelaldehyd gifver med
floroglucin och saltsyra eller Wiesners reagens en praktfull röd färg lifligt
erinrande om motsvarande ligninreaktion om än mera högröd. Att
kanelaldehyd lätt kopplas med anilin och naftylamin till gula föreningar
t. ex. C.H,CH : CH : CH . NC.H; känner man af litteraturen, ett förhållande
som jag ock fann bekräftadt. Om kanelaldehyd upphettas med sulfit-
koksyra i tillsmält rör vid 100? så löses den långsamt. Aflägsnas sedan
sulfitet, så fäller £-naftalinklorid en gul kropp. Efter hand som kopp-
lingen sker utfaller en plastisk massa som i köld hårdnar och därefter
tydliga kristaller. Föreningen utgör det cykliska saltet:
. SO, . 0
CH, . CH,CH
.CH:NH. C,,H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
