Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 16 April 1920 - Decimalsystemets beteckningssätt tillämpadt på procentuella relationer, särskildt koncentrationsbeteckningar. Af T. Thunberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Decimalsystemets beteckningssätt tillämpadt på
procentuella relationer, särskildt koncen-
trationsbeteckningar.
(» milliprocent, »mikroprocent,» »minimiprocent»>)
Af professor T. Thunberg, Lund.
Då jag vid mina föreläsningar i fysiologi har haft att röra mig med
mycket utspädda lösningar, har jag ofta fått anledning att reflektera
öfver, huru föga en uppgift om den använda lösningens koncentration
tillfredsställer vårt behof af lättfattlighet och åskådlighet, då man ut-
trycker den i procent med användande af decimalbråk med många nol-
lor före de karakteristiska siffrorna. Jag har t. ex. en mycket utspädd
adrenalinlösning och vill i procent uttrycka dess styrka. Den har
i ett fall en styrka af 0,00001. De fyra nollorna före den karakteris-
tiska slutsiffran verka ganska hindersamt på uppfattningen. Eller låt
oss exemplifiera ett analogt förhållande med en tabell öfver den i fysio-
logien mycket använda s. k. Ringer-Locke’ska lösningens sammansätt-
ning. Den är sammansatt:
JA: 01 RA ANS 0,08 CK Gallas 0,024 &
18 UR RA 004296 NAM COP sine 0,015 &
Hvad som här är försvåradt är den snabba uppfattningen af relationen
mellan de olika i lösningen ingående ämnenas mängd. Äfven här verka
de i decimalbråket före de karakteristiska siffrorna ingående nollorna be-
svärande. Nog synes åtminstone mig relationen framträda bra mycket
bättre mellan de hela talen 42 och 920 än mellan decimalbråken 0,042
och 0,92.
Det här berörda användandet af decimalbråk med många nollor före
de karakteristiska siffrorna beror på bristen på lägre enheter, då det
gäller att i procent beteckna utspädda lösningars koncentration. I själfva
verket befinna vi oss gent emot utspädda lösningar i en situation ana-
log med den som vid längdmätningar skulle föreligga, om man ej dis-
ponerade andra enheter än metern och måste beteckna längder därunder
i meterbeteckning med decimalbråk:!
Hvad som emellertid just gjort metersystemet:så bekvämt, vare sig
det gäller beteckning af längder, ytor, rymder eller vikter, är att det
bjuder på för hvarje mätområde lämpligt stora enheter.
Öfverhufvud har man anledning att med tillämpning af erfarenheten
från metersystemet, på hvarje måttsystem uppställa följande fordran:
När mätningstekniken förfinas och när man på så sätt kommer att
syssla med storheter, som med dittills tillgängliga mätenheter ej kunna
uttryckas annat än med decimalbråk med ett obekvämt antal nollor,
bör också mätsystemet följa med och skapa nya underordnade enheter,
som möjliggöra användandet af hela tal vid beteckningen af dessa
smärre storheter.
Betydelsen af en nyskapning af smärre mätenheter har man t. ex.
inom den mikroskopiska anatomien fått erfara. Hur mycket bekvä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
