Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
hålls- och industribränsle samt af vattenkraft. Endast för järnhandterin-
gen användas öfver 600,000 ton träkol pr år, som enligt kommerskollegii
specialundersökning om bränsleförbrukningen 1913—1917 (i det följande
kallad K. K.) år 1916 motsvarade 746,344 ton stenkol. Veden till
denna träkolsmängd motsvarade 1,334.760 ton stenkol, hvadan en förlust
uppstått vid kolningen, utgörande efter effekt ej mindre än 595,000 ton
stenkol. Hushållsförbrukningen af träbränsle, 20,300,000 m? löst mått,
uppskattas enligt samma källa år 1916 att motsvara 3,451,000 ton
stenkol. För industridrift användes också mycket träbränsle, ehuru detta
i många fall ersatts af stenkol. Sålunda få hela sågverks- och tänd-
sticksindustrierna sina behof af bränsle fyllda af träaffall från sina fabri-
kationer och pappersmassetillverkningen delvis, motsvarande nämnda år
en stenkolsmängd af 1,484,600 ton. Allt träbränsle i riket motsvarade
det året, allt enligt K. K., 6,488,040 ton stenkol, hvartill kom redovisad
torf, motsvarande 59 699 ton stenkol. Enär importen af stenkol, koks
och stenkolsbriketter utgjorde 6,218,394 ton, var hela förbrukningen af
fast bränsle, reduceradt till stenkol, 12,766,132 ton eller 2,226 kg per
person «och år. Därtill hafva vi vattenkraften, som 1917 representerade
953 797 hkr, hvilket efter K. K:s berättelse om Industri för det året
mycket approxinativt kan beräknas hafva lemnat 2,800 mill. kwt, mot-
svarande i rundt tal 3,5 mill. ton stenkol, eller allt som allt reduceradt
till stenkol c:a 18,200,000 ton. Vattenkraften sparade oss alltså då om-
kring 30 & af det behof af bränsle vi utan denna skulle behöft.
Stenkol har emelletitid trängt in på och delvis ersatt träbränsle
på alla områden, äfven i hushållen med c:a 300,000 ton om året,
och flertalet nya industrier, som tillkommit sedan 1860-talet, äro ju
baserade på stenkol. Torfbränslet är så obetydligt hittills att det här
kan frånses. För att anföra några exempel på stenkolsförbrukningen
inom vissa industrigrenar må nämnas att malmbrytnings- och järnindu-
strierna (ej manufakturering), som för några årtionden sedan ej alls an-
vände stenkol, utan blott trä och en ringa mängd torf, nu blifvit en
stor stenkolskund, trots i anspråk tagen vattenkraft, år 1916 enligt K. K.
med 586,780 ton stenkol, koks och stenkolsbriketter. Cementindustrien
förbrukade då 138,876 ton, tegelindutrien 160,189 ton, råsockerbruken
85,289 ton och hela sockerindustrien 137,340 ton, pappersmasse- och
pappersfabrikerna 592,033 ton, textilindustrien 136,835 ton, hvad som
i inskränkt bemärkelse kallas kemisk-teknisk industri 124,474 ton, kraft-,
belysnings- och vattenverk 500,010 ton för att nu blott tala om de
största förbrukarna af stenkolsbränsle.
Stenkol ha ju ända till världskriget varit billiga, rent af underbart
billiga, då man betänker att arbetet i jordens inre för dess bringande
i dagen måste anses vara bland det obehagligaste som kan förekomma.
Detta mångåriga billiga pris invaggade oss i tron att det alltid skulle så
förblifva. Jag har varit nere i en svensk kolgrufva och sett mullvads-
arbetet där i de låga orterna, äfven i en schlesisk kolgrufva med flere meter
höga arbetsrum med hög temperatur samt gas- och stoftbemängd luft, men
jag vet icke hvilketdera arbetet, som kunde anses för det obehagligare.
Nog har torfarbetet sina sidor, men det utföres dock i fria luften och är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
