- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Trettioandra årgången. 1920 /
i54

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 5. 16 Maj 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Af Alf. Larson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

kommer att förbrukningen af mineraloljor stigit så att den största pro-
ducenten, Förenta staterna, icke längre kan täcka sitt eget behof, utan
måste importera sådana från Mexico m. fl. länder, äfven! om de på
grund af importen fortfarande till en tid kunna exportera sådana.! Vi
kunna därför icke bygga någon större del af vår industriella bränsleför-
sörjning på mineraloljor, hvilka vi kanske, när vi som bäst behöfva dem,
nekas att köpa.

Tabell 2 visar importen af brännoljor sedan år 1900. Endast under
innevarande sekel hafva vi gifvit ut nära 400 mill. kr för sådana, med
hvilket belopp utgiften för bränsleimporten ökats. Vi hoppas ju att våra
skifferolior för framtiden skola kunna förse oss med en del af vårt bränn-
oljebehof. Frågan härom har under fem år varit behandlad i en
kommitté, men svårigheten med skifferoljornas raffinering har i kommitté-
betänkandet frånsetts. Procenten utvinnbara produkter af våra skiffrar
är, om ej någon ny metod för deras bearbetning kan uppfinnas, dock
liten i jämförelse med hvad som erhålles af de skotska, och de ameri-
kanska äro ändå rikare på oljor än dessa. Det är påtänkt i Amerika
att tillgripa dem för oljeutvinning, hvilket belyser att äfven där fruktan för
oljebrist gjort sig gällande. Svafvelhalten i våra skiffrar, hvilken onek-
ligen så till vida är en värdefaktor att den kan ge oss ett plus af svafvel,
torde likväl vara en nackdel, eftersom det kan ifrågasättas om icke
svafvelhalten är orsaken till att skifferoljan innehåller omättade kolväten,
som försvåra dess raffinering. Ännu återstår mycket arbete innan in-
hemska skifferoljor komma att bidraga till hjälp ur bränslenöden. Skiffer
som bränsle för kraftstationer blir nog ej heller mycket att bygga på,

+T The Board of Trade Journal för den 27 sistlidne februari läses:

»För att kunna möta den ständigt ökade efterfrågan på olja för transportända-
mål är en rationell bearbetning af dessa lager en nödvändighet. Största delen at
det i Förenta staterna under byggnad varande tonnaget, såväl det som bygges för
statens som för enskild räkning, är konstruerat att drifvas med olja och ett flertal
bolag hafva låtit ombygga sina ångfartyg och försett dem med oljemotorer. Den
ökade konsumtionen för lufttrafikändamål och motortransport etc. bidrager äfvenle-
des till att uttömma de nu befintliga underjordiska oljereserverna. Enligt verkställd
beräkning har redan omkring 40 procent af dessa förråd tagits i anspråk. Smith-
sonian Institute konstaterar i en i ärendet i maj 1918 afgifven rapport, att med den
tendens till ökning af konsumtionen, som nu gör sig gällande, dessa källor torde
vara förbrukade inom en icke långt aflägsen framtid. Denna teori understrykes af
Bureau of Mines, som under sina undersökningar kommit till det resultatet att man
1927 skall vara uppe i en konsumtion af 800,000,000 barrels per år, och att redan
nästföljande år samtliga nu kända oljekällor torde vara utsinade. År 1918 beräk-
nades ännu cirka 7 milliarder barrels återstå.

Dessa beräkningar äro visserligen approximativa, då en del samverkande orsaker,
såsom prisförhöjning, ökad import och nya fynd af oljekällor gifvetvis kunna komma
förråden att räcka afsevärdt längre tid, men man måste dock i Amerika vara beredd
på att täcka behofvet af olja genom utnyttjande af andra till buds stående resurser.

Regeringen har haft sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande och har re-
dan vidtagit den åtgärden att för sjöfartsändamål reservera omkring 132,000 acres,
belägna i Utah och Colorado, innehållande oljeförande skiffer.

Enligt af Bureau of Mines verkställda undersökningar äro dessa fyndigheter ri-
kare på olja än den skottska skiffern och äga dessutom det företrädet att till största
delen vara belägna ofvan jordytan. I Wyoming och Nevada förekomma äfvenledes
betydande lager af oljeförande skiffer.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 16 18:16:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1920/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free