Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 16 Juni 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
Bränslefrågan.
Diskussion vid Sveriges Kemiska Industrikontors årsmöte den 21 april 1920
med anledning af ingeniör AIf. Larsons föredrag om bränslefrågan.
Direktör K. J. Beskow: I ett föredrag i Industriförbundet under
gårdagen anförde professor Gunnar Andersson som stöd för sin åsikt att
kolpriserna i framtiden skulle hålla sig mycket höga, att arbetet i sten-
kolsgrufvorna vore så obehagligt, att det så småningom skulle blifva svårt
att få arbetarna att gå ned i dem. Han räknade stenkolsbrytningen som
en »obehaglighetsindustri» af första klass och tänkte sig möjligheten af,
att den tid skulle komma, då man öfverhufvudtaget icke kunde få folk
att bryta stenkol, hvarigenom således stenkolslagren skulle blifva lig-
gande i jorden. Det förefaller, som om professor Andersson åsyftade för-
hållandena vid tyska och engelska grufvor.
Utan att draga konsekvenserna lika långt som professor Andersson
har dagens föredragshållare fört ett liknande resonemang och därvid
grundat sin åsikt om svårigheterna i arbetet med stenkolsbrytningen på
besök icke blott i tyska utan äfven i svenska stenkolsgrufvor. Huru för-
hållandena äro i de schlesiska grufvorna, känner jag ej närmare, men
hvad de svenska grufvorna angår, tror jag att obehagligheterna i arbetet
af föredragshållaren öfverdrifvits. Visserligen äro gångarna och orterna
låga och i allmänhet är det svårt att komma fram i orterna, om man
ej skjuter en vagn framför sig. Det är också sant, att kolhuggarna ofta
få utföra sitt arbete i liggande ställning. På vissa platser är äfven arbetet
vått. Svart och mörkt och smutsigt är det ju också nere i grufvan.
För den, som har vant sig vid förhållandena, kan arbetet dock ingalunda
anses som odrägligt. Därtill bidrager mycket, att arbetet kan ske under
en jämn temperatur under hela året af omkring 12”, och det kan ju
räknas som en behaglig arbetstemperatur. Från smutsen blir arbetaren
befriad genom förträffliga badanordningar för hvar gång han lämnar
grufvan. Slutligen kompenseras han för sina besvärligheter genom en
mycket kort arbetstid, nämligen i genomsnitt c:a 6!/,; timmar per arbets-
dag. På grund af fridagar m. m. blir den genomsnittliga arbetstiden
per vecka närmare 30 än 40 timmar. Det är min bestämda uppfatt-
ning, att arbetet i kolgrufvorna icke är svårare än arbetet i många in-
dustrier ofvan jord. Ett stöd därvid finner jag i den omständigheten, att
hälsotillståndet bland de svenska kolarbetarna i de svenska grufvorna är
synnerligen godt. Några yrkessjukdomar förekomma icke.
Byråchefen Th. Fiirst: Jag tror man kan säga, att dagens föredrags-
hållare dragit de riktiga konsekvenserna af vårt läge i bränslefrågan,
så att vi kanske inom en snar framtid bli nödgade att mer och mer
söka utnyttja de bränsletillgångar vi hafva i landet. Den enda som räcker
till därvidiag är våra torflager. Jag liksom föredragshållaren är säker
på att arbetarefrågan är den största svårigheten i detta fall. Vid nuva-
rande bränntorffabrikation torde sysselsättas i rundt tal under säsongen,
som uppgår till 4 å 5 månader, beroende på väderleken, en arbetsstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
