Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 16 Juni 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
handlas, och jag kan egentligen icke se någon begränsning på storleken
af en sådan fabrikation. j
Upptagningen skulle ske medelst kraftiga gräfmaskiner och transporten
af råtorfven icke med nuvarande system, utan med hjälp af vatten. Torf-
massan skulle alltså pumpas från mossen till fabriken och där urvattnas
samt behandlas ungefär som trämassa. Det material som sålunda skulle
kunna behandlas är gifvetvis icke mogen bränntorf, utan mer eller mindre
ofullständig förmultnad hvitmossa. Försöken utfördes som sagt med
torfströ och ernåddes en absolut torrhetshalt af 36 2, alltså en vatten-
halt af 64 Xx.
För att få ned vattenhalten från 6427 så långt att ett brukbart bränsle
ernås, förefinnes icke mer vatten att afdunsta än att artificiell torkning
kan komma ifråga. Vi hafva tänkt oss att det på denna väg vore möjligt
komma in på en kontinuerlig fabrikation i större skala.
De använda pressarna äro af stora dimensioner med valsar af 800 mm.
i diam., nästan massiva. Rundt valsarna äro fina slitser insvarfvade c:a
10 mm. djupa och 0,5 mm. breda på 4 mm. afstånd från hvarandra.
Det urpressade vattnet går in i slitserna och aflägsnas ur dessa medelst
vacuum, som alstrar en kraftig luftström genom slitserna, hvarigenom
vattnet bortföres allt efter som det pressas ut.
Den till fabriken framförda torfmassan upptages på en roterande silcy-
linder, beklädd med mässingsduk, i hvilken vacuum underhålles. Torf-
ven lämnar denna i form af en sammanhängande bana, som utan vidare
föres in mellan pressvalsarna och lämnar denna med 36 2 absolut torrhets-
halt.
Längre hafva vi ej kommit med försöken, men vi komma att fortsätta
dem. Erfarenheten får visa hvarthän de komma att leda.
Ofveringeniör Emil Spetz: Af de bränsleslag, vi ha att välja på, ställer
sig som bekant f. n. veden billigast. På en del håll har det emellertid varit
förenat med svårigheter att använda ved i stället för kol, exempelvis inom
järnhandteringen, och detta emedan veden icke varit tillräckligt torr. För-
sök hafva utförts att medelst afloppsgaser torka veden — s. k. hack —
och dessa synas hafva gifvit godt resultat. För ångpanneeldning har
träbränsle användts i mycket stor utsräckning, men äfven här har det
alltför sura träet medfört svårigheter. Jag tänker särskildt på sågspån
och hack från sågverken, som ofta hålla upp till 60 vatten; gifvetvis
skulle torkningen äfven här medföra en stor fördel för bränslets bättre
utnyttjande.
Helt säkert kommer dock affallsbränslet från sågverken att fortfarande
användas af industrierna i närheten, särskildt cellulosafabrikerna, äfven
om dessa genom sulfitkolproblemets lösning själfva kunna tillgodose en
stor del af sitt bränslebehof, men i hvilken utsträckning vedbränslet i
öfrigt kommer att användas inom industrien är gifvetvis svårt att säga,
då våra skogars afkastning icke torde motsvara behofvet af bränsle.
Vedpriset har ju också börjat stiga allt mer, och man har anledning
förmoda, att detta så småningom skall komma upp i paritet med sten-
kolspriset. Om man sålunda kan befara, att ved icke kan erhållas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
