Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 6. 16 Juni 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Bränslefrågan. Diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
tigt. Bara genom dessa 25 kronor per ton skulle man få fram 25 mil-
lioner kronor.
Jag anser sålunda för min del, att problemets kärnpunkt ligger i att
skaffa tillräckligt kapital för att energiskt drifva undersökningarna på
samma sätt som hvilket bolag som helst skulle göra. Ett bolag — na-
turligtvis af stora dimensioner — skulle icke draga sig för att släppa
till 100,000 eller 200,000 kronor för en sådan frågas lösning. Jag an-
ser, att Industrikontoret borde påpeka nödvändigheten af ett frikostigt
anslag af helt andra dimensioner än det hittills varit fråga om. Man
skall icke begära 200,000 kronor, utan en summa, som räcker till och
den går löst på flera millioner. Man skall icke begära för litet och man
skall begära ofta, så att statsmakterna till sist få klart för sig hvilken
dimension frågan har.
Jag hemställer, att Industrikontoret understryker, om det finner lämp-
ligt, de ansökningar, som framkommit ifrån annat håll om att få till-
räckligt belopp anslaget för bränsleproblemets lösning och att man i en
väl motiverad artikel bevisar för statsmakterna, att det icke går an att
behandla frågan njuggt och att de komma att få igen anslagen med
ränta.
Ingenjör Dan. Ullgren: Jag kan icke lämna några ingående upplys-
ningar, men då ingeniör Larson hänsyftat på experimenten vid Karlstads
Mekaniska Verkstad, skall jag nämna några ord om dem.
Det är kändt att man kan erhålla 50-procentig trämassa under an-
vändning af roterande pressar med filtar; maskineriet är dock rätt kom-
pliceradt. Vårt arbete i Karlstad gick ut på att ernå samma torrhets-
halt med användning af rätt och slätt järnvalsar, och efter många be-
svärligheter har detta lyckats, så att man kan säga att systemet nu är i
full fabriksmässig drift. Pressarna hafva inga filtar och äro i stället för-
sedda med fina slitser, som lämna aflopp för vattnet.
Under arbetet med trämassan kommo vi att tänka på att det vore
skäl äfven försöka med torf. K. M. V. arbetar visserligen egentligen icke
på detta område, men man kunde ju tänka sig att de erfarenheter, som
vunnits med cellulosa och trämassa, äfven kunde tillämpas på torf, och
att därigenom en vattenafpressningsmetod skulle kunna införas. Vi an-
sågo nämligen att de vägar, på hvilka man hittills arbetat, icke kunde
föra till målet.
Torfarbetet är nu uteslutande ett säsongarbete, som kräfver stor per-
sonal och blir därför arbetarfrågan ett svårt hinder för stordrift. Dess-
utom kräfves en lufttorkning i mycket stor skala med alla därmed för-
bundna olägenheter. Fabrikation af torfbränsle på denna väg i verkligt
stor skala torde därför knappt vara utförbar.
På grund af dessa skäl ansågo vi det vara riktigt att taga upp för-
söken. De äro icke grundligt och systematiskt genomförda, utan hafva
endast skett under en helt kort tid och utfördes med vanlig torfströ, som.
rördes ut med vatten och släpptes igenom pressarna samt behandlades i
öfrigt som trämassa. Om man kunde slå in på den vägen, har man en
gammal och känd industri att stödja sig på, där stora kvantiteter be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
