Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Augusti 1920 - Grunddragen af den praktiska färglärans historia f. o. m. Newton t. o. m. Ostwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
svara färgerna mellan 45—75. För de mellan 25 och 45 liggande pur-
purfärgerna, hvilka sakna själfständiga ljusvågslängder, måste således
någon inre kompensation förefinnas (fig. IV).
Af lagen om »Farbenhalb> följer omedelbart, att alla färger af samma
cirkelnummer måste hafva samma spektrum, alldeles oberoende af deras
kemiska natur. Ostwald har äfven experimentellt bekräftat detta; vid
de speciellt talrika gula färgerna i icke mindre än 23 olika fall. — Af
lagen följer vidare, att man strängt taget icke kan säga att en cirkel-
färg är karaktäriserad genom angifvandet af längden för den ljusvåg,
som (naturligtvis under oberoende förhållande) ger samma färgintryck.
Icke desto mindre är kännedomen :
därom af största värde, emedan den
psykologiska färgeirkeln därigenom
äfven blir fysikaliskt definierad och
kan genom fysikaliska metoder kon-
trolleras. Figur IV innehåller de
af Ostwald bestämda våglängderna
på olika punkter af cirkeln. — Fi-
gur IV är äfven från en annan syn-
punkt af intresse, emedan den syn-
nerligt åskådligt visar hur kompli-
seradt förhållandet är mellan färg
och våglängd och det hopplösa i att
söka bygga en färgharmonilära på
samma grund som tonharmoniläran.
Sedan färgcirkelns rena färger
blifvit fastställda, har man att från :
hvar och en härleda hans olika Fig. IV.
maskeringar och bringa dem i sy-
stem. Om man i en liksidig triangel, på sätt som af fig. V synes, pla-
cerar kfärg (K), hvitt (H) och svart (S), så fås maskeringsgraden för
hvarje punkt genom följande geometriska konstruktion. (Fig. V). Drages
från en punkt m, hvilken som hälst, linjer parallella med triangelns
sidor, så blir summan af dessa linjer lika med en triangelsida eller
ma+mb+mc = 1, och man inser omedelbart, att linjernas längd stå i
samma förhållande till hvarandra som de ingående elementen kfärg, hvitt
och svart. Ligger punkten m! på någon af triangelns sidor, så betyder
detta endast att det motstående elementet (här S) ej ingår och de tvänne
ingående elementen förhålla sig till hvarandra omvändt som deras afstånd
från punkten m!. Af konstruktionen framgår som praktiskt viktig följd,
att alla färger som ligga i en med KS parallell linje innehålla samma
mängd hvitt, äro hvitlika och alla i en med KH parallell linje svartlika.
Drager man från 5 en linje till en punkt x på KH, så finner man
äfven utan svårighet, att den utgör orten för färger med konstant för-
hållande mellan hvitt och svart. En sådan färgserie kallas en skugg-
rad, emedan den kan erhållas genom successiv beskuggning af färgen i x.
Allt efter sin psykologiska karaktär kan man indela de maskerade fär-
gerna i tre grupper, efter KH de ljusklara, efter KS de mörkklara och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
