Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Augusti 1920 - Grunddragen af den praktiska färglärans historia f. o. m. Newton t. o. m. Ostwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
i triangelfältet de oklara färgerna. Sidan SH upptager naturligtvis alla
öfvergångar mellan svart och hvitt, de neutrala färgerna.
Det behöfver knappast anmärkas, att denna teoretiska färgtriangel är
lika omöjlig att praktisk förverkliga, som den skulle vara omöjlig att
praktiskt använda. För praktiskt bruk måste man bortse från kon-
tinuiteten, endast fixera vissa, på lämpligt afstånd från hvarandra lig-
gande punkter och låta färgnyanserna språngvis öfvergå dem emellan.
Gäller det att bestämma dessa punkter, så ligger det närmast till hands,
att dela sidorna KH och SH i ett antal lika delar, t. ex. 8, uppdraga
ett rutnät — på likartadt sätt som i fig. VII — där hvarje ruta får den,
genom hennes tyngdpunkts läge bestämda färgnyansen. En sådan färg-
triangel skulle emellertid komma att te
sig ungefär lika tröstlös som den teore-
tiska. De ljusa färgerna blefve nog så
talrikt representerade, delvis med så när-
liggande "nyanser att de närmade sig
gränsen för ögats särskillningsförmåga,
under det att de fåtaliga mörka nyan-
serna skulle uppvisa stora språng. Denna
triangelindelning vore med ett ord psy-
kologiskt felaktig, emedan den inne-
bure en försyndelse mot Fechners lag.
Vid en psykologiskt riktig konstruktion
måste punkternas afstånd från H af-
sättas efter en geometrisk serie och icke
som här efter en aritmetisk.
Frågan blir då att bland det oändliga
antalet geometriska serier välja den rätta.
Ostwald har på följande sätt funnit en,
som tämligen väl uppfyller praktiska
kraf. Han låter den rena hvita färgen representeras af 100, och mellan
detta tals logaritm, som är 2 och logaritmen för 10, som är 1, bildar
han en tiotermig, aritmetisk serie af logaritmer. På samma sätt bildas
fortsättningsserier mellan logaritmerna för 10 och 1, 1 och 0,1 0. 8. v.,
så långt man önskar. Hela serien får då detta utseende:
SEN RR rr UU ra ÖN a
H
Uppsökes de till dessa logaritmer hörande talen, får man följande geo-
metriska serie, hvars termer numeriskt angifva procenthalten hvitt i en
skala af gråa färger. Som bekvämare för den praktiska användningen
har hvarje term betecknats med en bokstaf, symbol för den färg som
har den hvithalt termen angifver och den svarthalt som däraf följer.
100, 79,63, 50; 40,32, 25, 20, 16, 13,10, 79, 6,8, 5, 4 —— —
ab) rern(0: re 0: DETT (mn (OP
Seriens slutpunkt 0, som betecknar det absolut svarta, kan som oänd-
ligt aflägsen aldrig uppnås, men detta är betydelselöst, då serien prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
