Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Augusti 1920 - Grunddragen af den praktiska färglärans historia f. o. m. Newton t. o. m. Ostwald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
egendomliga psykologiska förhållanden gällande, så att vid dem t. o. m.
en vida högre svarthalt är normal. Det har därför visat sig vara prak-
tiskt nödvändigt, och emedan färgerna i triangeln språngvis öfvergå i
hvarandra äfven teoretiskt försvarligt, att utvidga bokstäfvernas betydelse,
så att de få beteckna alla talvärden inom gränserna för två bredvidlig-
gande. Se tabell I. Detta för praktiskt bruk, men gäller det att fram-
ställa ett färgatlas, så måste naturligtvis hvarje färg hafva en alldeles
bestämd sammansättning. Ostwald har härför valt medelvärdena af tabell
I och äro dessa sammanförda i tabell II.
Tabell I. Tabell II.
Bokstäfvernas numeriska betydelse i
Ostwalds färgatlas.
Hvitt Svart Hvitt Svart
a 100 0 —21 a 89 11
C 63—79 37 —50 c 56 44
e 40—50 60 —68 e 36 64
g 25—32 75 —80 g 22 78
i 16—20 384 —87 2 14 86
1 10—1i3 90 —92,1 l 9 91
n 6,3—7,9 93,1—95,0 n 56, 9I4,4
Pp 4,0 —35,0 96,0—96,8 p 3,6 96,4
Det kan visserligen vid första påseende synas, som om hvithalten ta-
gits alldeles för låg och svarthalten för hög, men öfverväger man inne-
börden af Fechners lag och, om uttrycket kan tillåtas, ögats ringa käns-
lighet för inblandning af svart, så ter sig saken annorlunda. Af de 16
gråa färger, som ingå i logaritmiska färgskalan (sid. 130) innehåller redan
d, alltså den 4:de i ordningen 50 & svart ehuru den måste vara en mycket
ljusgrå färg. En kfärg med endast 10 & svart förefaller psykologiskt
synnerligt ren och t. ex. den röda färgen N:o 25 med 50 & svart, såle-
des 235 pc, verkar ingalunda mörk, utan eldigt högröd. Ögats känslig-
het för den gula färgens renhet är visserligen större, så att N:o 00 med
50 & svart är tydligt olivgrön men ännu alltjämt en ljus färg.
Det är af det föregående klart, att den teoretiska färgcirkeln icke kan
praktiskt förverkligas, då det hittills varit omöjligt att framställa färger
som ej innehålla både hvitt och svart, och vid det praktiska återgifvan-
det måste man nöja sig, men den största renhet, som kan uppnås. Som
en följd af ytspeglingen blir hvitt ett alltid ingående element, som dock
genom lämplig ytbehandling kan nedbringas till ett par procent. Svart-
halten däremot visar betydligt större talvärden, som äfven vid den re-
naste färg vi känna, nämligen eosin, utgör 5 &. Det föreligger dock en
väsentlig skillnad mellan hvad vi beteckna som varma och kalla färger
och hvilka i färgcirkeln ungefär begränsas af N:o 88 och 38. Bland de
förra äga vi visserligen, som nyss nämndt eosin, med endast 5 & svart, ”
men eljest är det ytterst sällsynt att någon färg håller mindre än 10 3.
Inget talar dock mot möjligheten att renare färger i framtiden kunna komma
att upptäckas. Vid de kalla färgerna ligger saken helt annorlunda, ty
där understiger svarthalten aldrig 40 25, men allt tyder på att det här
icke rör sig om en ofullkomlighet i våra färgämnen, utan, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
