Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Den vetenskapliga fotografiens problem och arbetsmetoder. Af Arvid Odencrantz - Litteraturanmälan (Max Grenander: Einsteins Relativitetsteori)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Gent emot det förra ställes fotografiens förmåga att ackumulera verkan
af äfven mycket svaga intensiteter — visserligen med mindre effekt, men
dock med någon sådan — samt möjligheten att genom lämpliga expo-
neringsanordningar med stark belysning fixera äfven de hastigaste rörelser.
Ett exempel på det förra ha vi i fotografering af de svagaste stjärn-
klasserna; å det senare i studiet af projektilers rörelse.
Men äfven på de områden, där ögat och plåten båda kunna uppfatta
fenomenen, har den senare stora fördelar, genom att verka registrerande.
Man kan odeladt ägna sig åt att leda och öfvervaka experimentets
gång, utan att samtidigt nödgas observera det; och man har sedan en
varaktig registrering af hvad som händt. Tvekan om riktigheten af en
siffra kan genast afgöras; man behöfver ej, som vid okulära observationer,
frukta för afläsnings- eller skriffel; allt kan kontrolleras. Ofta kan också
hända att man vill tillgodose nya synpunkter — materialet finnes då
kvar, och kan utnyttjas äfven för dessa.
En nackdel har dock denna metod: dess registreringar af fenomenen
fordra en ny uppmätning och en sakkunnig tolkning. Men detta torde ej
vara ett skäl för att undvika de fotografiska metodernas användning,
utan blott en varning för oförsiktighet därvid och en uppmaning till
samarbete mellan dem som använda och dem som studera fotografien.
Litteraturanmälan.
Till redaktionen har inlämnats följande arbete:
Einsteins Relativitetsteori. En revolution inom vetenskapen. Af Max
Grenander. Stockholm 1920. Norstedt & Söners förlag.
Författaren behandlar först himlakropparnes rörelse och visar att äfven
de s. k. fixstjärnorna hafva en sådan. Han talar sedan om Mickelsons
försök att experimentellt bestämma jordens absoluta hastighet under an-
tagandet af en som stillastående tänkt eter och Lorentz kontraktionsteori,
som söker förklara hvarför Mickelsons försök gåfvo negativt resultat. Ut-
gående från de konsekvenser som följa af Lorentz teori utvecklar han
sedan den Einsteinska relativitetsteorien. Arbetet torde vara en af de
bästa och klaraste populära framställningar af denna för lekmän täm-
ligen svårtillgängliga teori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
