Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges spritfråga och Englands.
Af det ofvan refererade framgår till fullo, hvilket stort intresse frågan
om motorsprit såsom ersättningsmedel — ja enda hittills ifrågakommande
ersättningsmedel för bensin o. d. funnit. Detta måste väcka våra tekni-
kers odelade intresse, men äfven en större allmänhet måste i dessa tider
med enormt ökad motordrift skänka frågan större uppmärksamhet.
Draga vi en parallell mellan förhållandena i England och Sverige,
måste vi svenska tekniker känna oss rätt så obehagligt berörda. Det
gäller därvid icke de mer eller mindre lyckade ögonblickliga resultaten
i England, utan den förefintliga goda viljan, förmågan att se i stort,
att vara förutseende och taga de stora problemen på lång sikt. Hvad
se vi då vid jämförelsen? Å ena sidan det stolta Albion, som åtmin-
stone tillsvidare behärskar världshafven, som behärskar en betydande
del af världens oljekällor och alltså sannerligen ej behöfver anse sig allt-
för olyckligt lottadt vare sig i ena eller andra afseendet. Där skymtar
man med känsla af ansvar för kommande släkten i en ej alltför aflägsen
framtid bergoljerikededomarnas sinande jämte stegrade priser och söker
efter ersättningsmedel, som ej äro beroende på begränsade fyndigheter i
jordens innandömen. Då inom det egna, tätt befolkade öriket de vegetabili-
ska råämnena ej kunna komma i fråga, hvälfvas redan planer att taga de
fruktbaraste besittningarna i anspråk i mycket stor skala — ej blott i
pristryckande syfte, utan för att säkra en annars osäker framtid i motor-
driftens tecken. . Problemet anses vara så vidlyftigt, att man ej vågar
(sorterande under Departement of Scientific and Industrial Research) hitkommit en
liten intressant skrift »Fuel for motor transport», som återigen visar, hur allvarligt
engelsmännen taga motorbränslefrågan, och vari ett kapitel ägnats åt motorsprit-
problemet.
Att ur inhemska råmaterial framställa sådana mängder motorsprit, att de kunna
ersätta en nämnvärd del af landets bensinbehof (1920 beräknat till c:a 250 millioner
gallons — 1125 mill. liter!) är ju uteslutet. I kejsarrikets utomeuropeiska delar
torde en betydande mängd af den framställda spriten (bl. a. ur melassen från den
nu: starkt ökade rörsockerproduktionen) komma att användas inom framställnings-
området som ersättningsmedel för den allt dyrare bensinen, innan ett event. öfver-
skott kan exporteras. De nuvarande höga materialprisen, odlings- och arbetskost-
nader för att ej tala om transporten torde försvåra eller omöjliggöra nyodlingar
med spritfabrikation som hufvudändamål. Man beklagar, att det inom landet icke
finnes ett tillräckligt billigt råmaterial eller af fall, hvarur alkohol kunde framställas!
I de tropiska urskogarna finnas väldiga energimängder samlade. Kunde blott en
billig metod utfinnas att direkt med tillhjälp av solens energi framställa alkohol,
vore frågan löst. Ännu finnes intet uppslag i den vägen, men steg ha redan tagits
för att inleda forskningsarbete i denna riktning.
Man hyser också de bästa förhoppningar att snart genom nya förordningar få
billigare denaturering genomförd och betydande lättnader för import och distribu-
tion av alkohol för kraftalstring.
Som alternativt motorbränsle föreslår man kol, d. v. s. i form af gas, som ju
framställes i landets alla delar och skulle distribueras på lämpliga ställen på de
större routerna. Frågan behandlas i 5 punkter, varaf särskilt den andra bör ha stort
intresse i detta sammanhang och därför återgifves ordagrant:
> De lättflyktiga motorbränslena såsom bensol och bensin äro relativt så dyra, att
de endast böra användas för aeroplan eller för lättare och hastigare landsvägstrafik.
Deras användning för tyngre transporter är onödigt slöseri.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
