Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
sättning jämsides med annat bränsle kan oljan äfven inom vår industri
få stor användning, allt efter pris och transportmöjligbeter. Under sena-
ste tidens kolbrist uppstod formlig rusning efter olja på världsmarkna-
den och frågan om dess tillräcklighet blef högeligen aktuell. Amerika-
narna frukta att efter en hel kort tidrymd (20 å 30 år) vara utan egen
olja, men alla dessa mer eller mindre officiella utredningar och skrifve-
rier äro antagligen ej alldeles tendenslösa, och de uppkonstruerade kon-
sumtionskurvorna! ofta felaktiga, ty när bristen börjar visa sig, skola de
högre priserna och eventuella restriktioner säkerligen framtvinga lång-
samt nedåtgående kurvor. Kommer oljeeldningen att införas på de stora
handels- och krigsflottorna, blir åtgången enorm. För närvarande skåda
vi Englands och Förenta Staternas kamp om världens ännu tillgängliga
oljetillgångar. Engelsmännens hufvudsakliga »fredsvinst» gick som bekant
ut öfver oljefälten i den närmre orienten.
Som faktum kvarstår emellertid, att bergoljan är en begränsad storhet,
som ej åter ersättes af naturen. Råoljan och den därur erhållna bensi-
nen utgöra tillsamman de viktigaste bränslen för allt hvad motorer heter.
Med en konsumtionsstegring som den närvarande närma vi oss säker-
ligen med raska steg en kris hvad de naturliga flytande motorbränslena
beträffar. Ingenting kan så bra som ofvan refererade engelska utred-
ningar och uttalanden illustrera fruktan för framtiden i detta hänseende
och så klart belysa nödvändigheten af att ersättningsmedel utfinnas. Äfven
om man bortser från de mest allarmerande ryktena, så kunna hvarken
fallande bensinpriser — beroende på marknadens tidvis event. öfverfyll-
nad och billigare transportförhållanden — eller upptäcken af det ena
eller andra nya oljefältet förhindra den kris, som en gång måste komma.
Den svenska spritpolitiken.
Hvad är nu orsaken till att Sverige, som varit föregångslandet hvad
sulfitspritproblemets tekniska lösning beträffar, icke också fick bli före-
gångslandet, när det gällde spritens praktiska användning? Jo, det var
myndigheternas och nykteristernas sjukligt stegrade fruktan för missbruk
af spriten till förtäringsändamål, i första hand regeringens öfverlåtande
af hela handeln med skattefri sprit till ett monopolbolag, alltså ett för-
täckt införande af det försäljningsmonopol, som riksdagen kort förut
vägrat gå med på; vidare Kontrollstyrelsens inskränkande bestämmelser
för handeln med densamma, hvilka så godt som omöjliggjorde ett vidare
användande af sulfitsprit för motorändamål.? Följderna ha icke uteblif-
vit. Under år 1919 afsattes inom landet endast 2,6 mill. liter 95 2 -ig
sulfitsprit, medan ungefär 12 mill. liter hade kunnat tillverkas. En bi-
dragande orsak härtill var också den ökade bensintillförseln och de sjun-
’ Se t. ex. den i A.B. Ethyls Minnesskrift, sid. 95, återgifna!
> Kontrollstyrelsens den 1 aug. 1919 utfärdade bestämmelse, att motorsprit endast
finge försäljas genom A. B. Skattefri Sprit och skulle bolaget vid hvarje försäljning
inhämta bemyndigande från Kontrollstyrelsen, dock borde denna medgifva inköp af
motorsprit endast då särskilda anledningar förelåge samt sökanden uppenbarligen
icke var betjänad af annat flytande bränsle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
