Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
kande bensinprisen, hvilka senare spritfabrikanterna ej kunde följa i
samma takt.
Myndigheternas och andras motstånd i spritfrågan var så mycket beklag-
ligare, som just under kristiden den lämpligaste tidpunkten var inne
att få en större del motorägare att öfvergå till sprit som bränsle och
komma öfver försöksstadiet. Genom en större omsättning af sprit hade
spritfabrikerna i bögre grad kunnat konsolidera sig och troligen lättare
kunnat följa med i prissänkningen. Allt hvad som ofvan sagts om
motorspriten gäller naturligtvis äfven industrispriten eller den tekniska
spriten. Det har redan påpekats, att de liberala bestämmelserna angå-
ende sprit i Tyskland icke så litet bidragit till detta lands enastående
framgångar på den organiskt kemiska industriens område. Denna tek-
niska eller industrisprit spelar emellertid hos oss en jämförelsevis liten
roll jämförd med motorbränslet. Som sådant måste sulfitspriten fram-
för allt få sin hufvudanvändning och borde redan hafva kunnat ersätta en
betydande del af bensinen, för hvilken numera minst ett tjugutal millio-
ner! årligen rulla ur landet och försämra handelsbalansen, under det vi
släppa sulfitluten oanvänd ut i hafvet.
När efter fredsslutet en större tilldelning af förtäringssprit beslutats,
men ännu ej bränningen af brännvin ur födoämnen o. d. kunde upp:
tagas i hela sin forna vidd, upptogs tanken på att använda sulfitsprit
för förtäringsändamål på fullt allvar. För sulfitspritindustrien skulle det
blifva en räddningsplanka, sedan Kontrollstyrelsen lagdt hinder i vägen
för spritens användande för motordrift. En utredning »Af de med sulfit-
spritens användande till förtäring sammanhängande spörsmål» företogs
genom af finansministern utsedde sakkunniga och öfverlämnades i februari
detta år. Utredningen gick hufvudsakligen ut på att få jästspriten och
sulfitspriten förklarade likvärdiga med potatisspriten att användas som
»förtäringssprit», så att hädanefter all bränning af potatis o. d. skulle
blifva onödig. Detta senare ansågs tydligen vara en fråga af allra stör-
sta vikt ur rent nykterhetspolitisk synpunkt.
Nu anmärkte emellertid Kommerskollegium i sin skrifvelse den 6
mars 1920 till ofvannämnda utredning, att med då använda siffror (från
1919) jäst- och sulfitspriten ej skulle räcka att fylla behofvet af förtå-
ringssprit! Båda arterna sprit måste nämligen underkastas en kraftig
reningsprocess innan de kunde användas för detta ändamål, hvarvid de
förlora c:a 20 resp. 30 Z. Af 2,000,000 liter 100 2-ig jästsprit blefve
då högst omkring 1,600,000 liter och af 15,820,000 liter 95 2-ig sulfit-
sprit högst omkring 10,500,000 liter eller tillsammans omkring 12,100,000
liter ren sprit å 1002. Samtidigt beräknades behofvet af förtärings-
sprit till 12,500,000 liter 100 :27-ig och dessutom af teknisk sprit till
4,000,000 liter 1002 -ig. Den vid nyssnämuda reningsprocess erhållna
affallsspriten är antagligen för oren att kunna användas annat än för en
del s. k. tekniska ändamål, resten måste gå till motordrift o. d. Här
uppstår alltså, som Kollegium mycket riktigt framhöll, en stor brist
- År 1919 importerades nära 24 mill. kg. bensin. Medelpriset var 62 öre pr kg.,
men i år 1.—1,05 kr. och höjdes i dagarna med ytterligare 10 öre pr kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
