Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
de nu med bränneripotatis odlade arealerna eller behöfver dem för sin
själfförsörjning, det är en fråga, som ännu ej kunnat besvaras på ett
tillfredsställande sätt — den bör hänskjutas till och besvaras af den ut-
redning angående omorganisation af vårt svenska jordbruk, som Sveriges
Allm. Landtbrukssällskap ingått till regeringen om.
Alla tekniska svårigheter för att ersätta bensinen med sulfitsprit resp.
sulfitspritblandningar (med bensol, eter o. d.) kunna anses vara öfver-
vunna. För närvarande är dock spritpriset väl högt, men vi hafva de
största förhoppningar, att det skall kunna sänkas inom den närmaste
framtiden. Om myndigheterna påstå, att det var detta alltför höga sprit-
pris, som gjorde det omöjligt använda spriten för motordrift och således
deras egna inskränkande åtgärder voro utan vidare betydelse, är detta
ett stort misstag. Införandet af försäljningsmonopol fördyrade varan onö-
digt och försvårade distributionen samt stängde den fria konkurrensen,
innan de nya försäljningsföreskrifterna alldeles omöjliggjorde användnin-
gen för motorer. Enligt sakkunnigas mening hade bensolspriten annars
kunnat följa med i konkurrensen med bensin. För öfrigt behöfver väl
ej upprepas, att våra reflexioner ej endast röra de tider, som äro och
varit, utan framför allt de fullständigt tröstlösa framtidsutsikterna, så
länge nuvarande åsikter göra sig i lag gällande. Samtidigt få vi knappast
räkna med mycket billigare bensin, under det dennas kvalitet är i sta-
digt sjunkande. Det är numera snarare fotogen är bensin, som levere-
ras under den senare benämningen, att tydligt tecken på bensinnöden
i världen.
Under tiden för vårt stort anlagda, så godt som på statsmakternas
uppmaning tillkomna sulfitspritindustri en tynande tillvaro, spriten tillå-
tes ej användas till motorbränsle, och till dryckessprit hafva endast mindre
kvantiteter tagits i anspråk. Och potatisodlare och potatisbrännare be-
finna sig i ett osäkerhetstillstånd, som ej kunnat vara värre. En stor
mängd i våra Norrlandsskogar bunden energi, åtskilliga af våra »slum-
rande millioner» tillåtas af dem, som makten hafva, att rinna ut i haf-
vet. Det är nationalekonomi under tider, då valutan faller och hvarje
land med ljus och lykta söker efter egna tillgångar för att på bästa
möjliga sätt utnyttja dem — till minskning af importen och ökning af
exporten! Det vore bättre nationalekonomi i att, som Kommerskollegium
på ett tidigare stadium föreslog, sätta tull på bensin och låta denna
blifva brängle: för lyxbilarna. Man skulle taga bort restriktionerna och
låta spriten drifva framför allt de tyngre fordonen, det är nu en gång
för alla dess naturligaste användning. Alla tekniska svårigheter kunna
och skola lösas af våra tekniker, men att finna ett denåtureringsme-
del: billigt, oskiljbart från spriten, ogiftigt och dessutom så vämjeligt,
att ej de mest förkomna inom samhällets drägg finna det »njutbart>
tillsammans med sprit — den frågan tror jag vi tekniker utan att för-
lora något af vårt anseende måste tillsvidare förklara oss oförmögna att
lösa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
