Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. September 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Engelsmännen och spritfrågan. Af Otto Cyrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
hushållsändamål, det finge ej hafva allt för dålig lukt men väl en
vämjelig smak, vidare finge den denaturerade spriten vid event. förtä-
ring ej vara skadlig för hälsan, denatureringsmedlet skulle vara lätt att
upptäcka vid undersökning, men endast med stor svårighet låta afskilja
sig ur spriten, icke fördyra densamma nämnvärdt, o. 8. v. BStora pris
hafva utsatts för frågans lösning af bl. a. tyska och ryska regeringarna,
men ingen har funnit idealmedlet, som tydligen icke existerar. Mot trä-
spriten, det hufvudsakliga denatureringsmedlet i de flesta länder liksom
hos oss, har anmärkts, att. det dels är giftigt, dels kan förorsaka blind-
het. Hvarför då icke sätta på etiketterna: »Denaturerad sprit, giftig,
kan vid förtäring förorsaka blindhet,» såsom föreslagits i Nykterhets-
kommitténs Betänkande VII af den 31 jan. 1916? Här måste tydligen :
en annan uppfattning komma till uttryck. Hvarför i all rimlighets namn
låta hela samhället lida och göra vår tekniska framtid stor skada för
något fåtal oförbätterliga drinkares skull, som ej kunna hålla sig ifrån
den denaturerade spriten! Denaturera hushållsspriten som hittills med
träsprit och varna på etiketten — men ej med det gamla svaga »farligt
att förtära», denaturera motorspriten event. med andra lämpliga medel
och sätt samtidigt betydligt höjda straff på missbruket, såsom också
engelsmännen föreslagit. Gif drinkarna kännbara frihetsstraff, tvångs-
arbete eller annat, som de afsky, och internera de obotliga. Att spara
några drinkare, som knappt annat än skada samhället, som fördärfva
goda och sprida onda seder, och bevara dessa på bekostnad af så mycket
annat — det ha vi svårt att anse förenligt med det allmänna bästa.
Naturforskarna tala om naturligt och konstgjordt urval, könsurval o. d.
Om vi minns rätt, fruktade redan både gamle Darwin och Wallace det
s. k. medicinska urvalet, d. v. s. den framåtskridande läkekonstens för-
måga att hålla en hel del mindervärdiga individer vid lif och fortplant-
ningsförmåga, hvilket i ej obetydlig grad skulle nedsätta kulturfolkens
rasegenskaper. Vi tro oss här i landet kunna med samma fog tala om
ett nykterhetsmännens drinkarurval, som går ut på att med alla medel
spara en mindre hop förkomna individers lif och hälsa till vårt svenska
släktes förökning och — degeneration!
Man kunde tänka sig, att någon fantast kunde tycka, att då spriten
resp. den denaturerade spriten är farlig och kan förorsaka dödsfall, så
måste den bekämpas, så måste den bort. Droge man konsekvenserna
därur, så måste all industri bort, öfverallt lura axelledningar och alla
möjliga farliga maskiner, som årligen kräfva sina offer; all järnvägsdrift
för att ej tala om biltrafik o. d. vore af ondo. TI andra länder, där nyk-
terhetsmännen ej ha så mycket att bestämma, har man betydligt kallare
hufvud i spritfrågan och tänker framför allt på spritens nytta.
Det är icke fråga om, hnruvida den tekniska eller motorspriten en
gång skall komma till sin väntade användning eller ej. Ty den kom-
mer, trots allt motstånd; inga myndigheter och nykterhetsifrare i världen
lära kunna förrycka utvecklingen och öfvergången till nya råämnen, när
de gamla upphört. På sin höjd kunna de nedsätta det egna landets
industriella och ekonomiska konkurrenskraft under en viss tid, tills andra
insikter och åsikter komma till sin rätt. Sprid nykterheten inom allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
