Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 10. Oktober 1920 - Något om titanhvitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
hade mycket växlande täckkraft. För att uppklara detta, som tydligen
måste bero på strukturella skiljaktigheter, öfverlämnades saken till minera-
logen, professor V. M. Goldschmidt för mikroskopisk undersökning, och
resultatet af hans undersökning erbjuder mycket af stort allmänt intresse.
Den innehåller visserligen inga nya fysikaliska rön, endast tillämpning
af redan kända, men med klargörande af deras rätta färgtekniska be-
tydelse.
Villkoret för att en i sig själf färglös substans skall synas hvit är
som bekant, att den befinner sig i sådant tillstånd, att den speglar, åter-
kastar ljuset irreguliert eller s. k. diffust, och ju fullständigare denna
återkastning är, ju hvitare synes substansen i fråga. Det är ju påtagligt,
att hvad vi kalla en färgs täckförmåga måste vara direkt proportional
med nämnda återkastningsförmåga.
För att en återkastning öfverhufvud taget skall kunna äga rum fordras
att substansen har en från det omgifvande mediet — vid målarfärg lin-
olja eller en oxidationsprodukt däraf — afvikande brytningsexponent.
Vi veta ock att återkastningsförmågan ökas med skillnaden mellan de
bägge mediernas brytningsexponenter, och det är en vanlig uppfattning,
att detta närmast bör tillskrifvas en ökad totalreflektion, således icka
hvad vi i allmänhet förstå under namn af spegling. Goldschmidt visar
nu att totalreflektionen, så vidt det gäller målarfärg, är af ganska under-
ordnad betydelse vid detta fenomen och att det i hufvudsak beror på
ökad speglingsförmåga under medverkan af ökad brytningsförmåga. För
vinkelrätt infallande ljus har Fresnel funnit följande relation mellan speg-
lingsförmågan och tvänne ämnens absoluta brytningsexponenter,
Vidstående tabell upptager (efter Goldschmidt) några ämnens bryt-
ningsexponenter i afseende på luft och linolja:
Lin- Lin-
Luft olja Luft olja
STO SRS RS OSAR NE 1,55 1,08 fule tr TT eg a Ti Lti a SEBS SAL 2,28 1,48
SFAETNONSUMSL Ales oroar 1:64 1,09 > AHMAS = rose ce 2,52 1,68
FANRR VIS RE den SDS PÅ a » BIGURIL Se 2,84: 1,16
BIR IN or AA Arees 2,04 1,86 » 141 RER RS NA 21180
Taga vi ett sådant ämne som bariumsulfat, som i luft är af oöfver-
träffad hvithet, så är det tydligt, att det föga lämpar sig till hvit målar-
färg, emedan brytningsexponenten gentemot linolja endast är 1,09.
Kvarts med den ännu lägre brytningsexponenten blir i linolja i det
närmaste osynlig. Orsaken till att de först framställda titanhvittprepa-
raten gåfvo målarfärg af mycket växlande täckförmåga är nu klar. De
innehöllo naturligtvis titandioxid af olika former i växlande mängder.
Frågan blef att öfverföra det i en form med konstant brytningsexponent
och för att uppnå den högsta täckförmåga borde det ötverföras i rutil,
hvilken äfven är det lättaste. Det sker utan svårighet genom upphett-
ning under bestämda temperaturförhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
