Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. November 1920 - Salpeterbildningen i jorden. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yr
Rörande salpeterbakteriernas förekomst i. olika jordskikt, öfverensstämma
alla hittills utförda undersökningar häröfver däruti, att de förekomma
talrikast vid ytan, visserligen ej i det allra öfversta ytlagret, där direkt
solljus och uttorkning verka hämmande på bakterieutvecklingen i all-
mänhet, men i det närmast ytlagret liggande skiktet till ungefär 2 dm.
djup. I det därunder liggande 2 dm.-skiktet förekomma de blott spar-
samt och därunder knappast alls. Såsom varande strängt aeroba orga-
nismer äro de ju ock i hög grad beroende af lufttillförseln. Det vikti-
gaste skälet till deras lokalisation till det öfversta jordlagret torde dock
vara att i matjordslagret finnas hopade de kväfvehaltiga ämnen, i hvil-
kas sönderdelning och öfverförande i en för växterna assimilerbar form
nitrifikationen utgör slutprocessen.
Med afseende på förekomsten af salpeter i olika jordar föreligga nu:
mera omfattande undersökningar, af hvilka vi först skola något uppe-
hålla oss vid dem, som utförts rörande förekomsten af salpeterbildande
organismer och salpeter i naturliga jordmåner och speciellt då skogs-
och mossjordar. Man har redan länge vetat, att de organiska ämnen;
som äro till finnandes i sura humusjordar, ej i och för sig utöfva någon
ogynnsam eller hämmande inverkan på nitrifikationsprocessen i dessa
jordar. Detta står naturligtvis i sammanhang med dessa organiska äm-
nens svårlöslighet och däraf följande långsamma sönderdelning. Det
har ofta framhållits att humusämnena tvärtom skulle utöfva en kataly-
tisk verkan på nitrifikationen såsom f. ö. på en hel del andra i jorden
försiggående mikrobiologiska processer.
De nyaste och mest omfattande undersökningar, som utförts med af-
seende på nitrifikationen i skogsjordar härröra från dansken Fr. Weis
och hans medarbetare K. A. Bondorf samt från vår landsman H. Hes-
selman. Weis har sålunda funnit att salpetersyra förekommer allmänt
utbredd i mullen i skogsjordar, samt att den äfven bildas i hed-
jord, så snart denna undergår en mekanisk bearbetning och utluftning.
Äfven i starkt sura skogsjordar kunde Weis påvisa salpeterbildning,
hvaraf han vill draga den slutsatsen, att de i dylik skogsjord förekom-
mande salpeterbildarna måste utgöras af andra arter än de af Wino-
gradsky beskrifna, emedan dessa senare ej skulle kunna utveckla sig
annat än vid alkalisk reaktion. Af de synnerligen omfattande och om-
sorgsfullt utförda undersökningar, som AH. Hesselman utfört rörande
salpeterbildningen i naturliga jordmåner har också framgått, att nitri-
fikation ofta äger rum i skogsjordar af sur reaktion och att dessa jor-
dar vid lagring kunna bilda lika stora eller större mängder salpeter-
kväfve än ordinär åkerjord. Äfven Hesselman antager att det i starkt
sura, nitrifierande jordar måste finnas andra än de af Winogradsky
studerade salpeterbildande organismerna.
Gå vi sedan till de undersökningar; som blifvit utförda öfver nitri-
fikationen i mossjordar, så är här i första hand att nämna de af dan-
skarna Harald RB. Christensen, A. Mentz, och N. Overgaard samt de
af tysken Th. Arnd publicerade arbetena. De danska försöken omfat-
tade olika okultiverade hög- och lågmossejordar och dessa voro alla med
afseende på reaktionen mot lackmus starkt sura, så när som på en af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
