Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 11. November 1920 - Salpeterbildningen i jorden. Af Chr. Barthel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
af prof. Rhodin, ha till fullo bekräftat våra vid laboratorieförsök er-
hållna resultat. Detta visar otvifvelaktigt att, oaktadt man ju a priori
skulle tycka att förhållandena på fria fältet och vid laboratorieförsöken
måste gestalta sig helt olika, så kan man dock af laboratorieförsöken
draga ganska vidtgående slutsatser, beroende därpå, att dessa senare
äro utförda under förhållanden, som äro ytterst gynnsamma för nitri-
fikationen. De här omnämnda försöken äro publicerade i Centralanstal-
tens meddelanden n:ris 150, 172 och 200.
Om kalken sålunda ej har någon inverkan på kreatursgödselkväfvets
nitrifikation, så har den däremot en mycket kraftig sådan vid ammo-
niumsulfatets. Såväl vid sura jordar (hvilket ju är helt naturligt), som
vid icke kalkbehöfvande sådana visar sig kalken alltid ha en krattig
förmåga att stimulera ammoniumsulfatets nitrifikation. Orsaken ligger
naturligtvis däruti att de vid saltets nitrifikation frigjorda anionerna,
som eljest skulle hämma salpeterbakteriernas utveckling, undan för un-
dan oskadliggöras genom kalksalternas buffertverkan.
Vid försök af den art, för hvilka vi här i största korthet redogjort, låta vi
helt enkelt jorden stå i burkar af glas, rymmande 5 liter, med de i den-
samma inblandade ämnena, såsom ammoniumsulfat, gödsel, kalk, o. s. v.
Burkarna äro tillslutna med korkar, som paraffinerats, men i korkens
midt är anbragt ett kort glasrör af c:a 5 mm. diameter, innehållande
bomull. Genom denna enkla anordning hindras så godt som fullstän-
digt vattenafdunstning från jorden, medan å andra sidan luften har
tämligen lätt tillträde. Burkarna få stå vid rumstemperatur, och med
regelbundna mellantider uttages prof för bestämning af salpeterhalten.
Genom jordens luckra lagring i burkarna, som möjliggör kraftigt luft-
tillträde, och den jämförelsevis höga temperaturen samt genom att hålla
en för nitrifikationen optimal vattenhalt i jorden blifva förhållandena
de gynnsammast möjliga för denna process. Finner man då exempel-
vis, såsom förhållandet var vid våra ofvannämnda undersökningar rö-
rande kalkens inverkan, att denna är lika med noll, så torde man med
skäl kunna anse att resultatet måste blifva detsamma äfven i praktiken,
där omständigheterna oftast äro mindre gynnsamma för nitrifikationon
än i våra jordburkar.
Hvad beträffar frågan huruvida de i sura jordar nitrifierande mikroor-
ganismerna utgöras af samma arter som i de neutrala och alkaliska, så
är denna ännu i närvarande stund olöst. Det förefaller mig dock som
om man, innan man utan vidare gör det antagandet att det vid sura
jordar rör sig om särskilda arter, genom direkta försök rörande de van-
liga salpeterbakteriernas kritiska pr i jordkulturer i jordar af olika slag,
bör söka bedöma deras verkliga motståndskraft mot högre väteionkon-
centrationer, i stället för att som hittills skett, till grund för sin åsikt
blott lägga dessa bakteriers förhållande i renkulturer på konstgjorda
substrat, där deras lefnadsförhållanden alltid blifva onormala.
Endast såsom ett exempel på resultat, erhållna vid en på ofvan-
nämnda sätt anordnad försöksserie, meddelas här nedan en tabell ur
Centralanstaltens meddelande n:o 172: Bidrag till frågan om stallgödselkväf-
vets nitrifikation i åkerjorden II., af Chr. Barthel och N. Bengtsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
