Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Är sulfitsnapsen farlig eller ej? Af Astrid Cleve c. Euler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
eller mindre ofrivillig förväxling, som från allmänhetens sida är begrip-
lig och förlåtlig, men icke bör tillåtas någon kemist eller fysiolog. Trä-
spriten är synnerligen giftig, metylalkoholen i praktiskt möjliga doser
ofarlig redan som oblandad och följaktligen utan minsta betydelse när
den som i sulfitbrännvinet är inblandad till en så liten mängd som till
08
Detta är ju godt och väl, men för att man skall kunna reservations-
löst tillämpa dess lugnande rön på sulfitsnapsen fordras ännu en sak,
nämligen att metylalkoholen bevisas utgöra den enda påvisbara förore-
ningen i sagda brännvin.
Den stora skillnaden i giftighet mellan ren metylalkohol och rå trä-
sprit måste, som af det föregående lätt inses, bero på främmande ämnen,
som förorena metylalkoholen i träsprit. Sådana ämnen äro i främsta
rummet aceton och vidare flyktiga, s. k. empyreumatiska substanser,
hvilkas ångor skarpt irritera ögonen. Dessa mer eller mindre giftiga för-
oreningar uppgå till omkring 209 af råspriten.
Nu kunde ju vara en möjlighet, att äfven sulfitspritens metylalkohol
på liknande sätt åtföljas af giftiga biämnen, hvilkas mängd visserligen i
detta fall komme att bli ganska minimal —- så t. ex. en femtedel af
0,65 blott 0,12 — men hvilka dock under lång tids regelbunden
förtäring skulle kunna tänkas skadligt inverka på hälsan. Tankegången
är långsökt, det medgifves, eftersom sulfitspriten uppkommer vid vedens
sönderkokning vid högst 135” och således icke frigöres ur veden genom
sådan förstörande inverkan af torr upphettning till 4—500? som äger
rum vid träspritdestilationen i kolugnar. Men ingen möjlighet får ju läm-
nas obeaktad, om sulfitspritens ofarlighet skall uppvisas på deduktiv
väg och därför återstår för beviskedjans slutande ännu att konstatera
frånvaron af andra ämnen än etyl- och metylalkohol i sådan renad sul-
fitsprit, som användes till brännvinsberedning.
Någon ingående undersökning af sulfitspritens sammansättning har
emellertid så vidt jag kunnat finna åtminstone icke blifvit omnämnd i-
dagspressen, hvarför följande redogörelse för beståndsdelarna i Skoghalls-
Verkens sulfitsprit (Uddeholms A.-B.) torde förtjäna anföras.
Tio liter af fabrikens 95-procentiga sprit omdestillerades med kylkolonn
fyra gånger efter hvarandra, hvarvid för hvarje gång den först öfvergående
delen tillvaratogs tills vanlig alkohols kokpunkt, 78”, uppnåddes. Sålunda
erhölls till sist en fördroppsfraktion, som utgjorde 1,5 & af den ursprung-
liga spriten och innehöll all metyalkohol jämte andra möjligen fö-
refintliga lågt kokande föroreningar, Vid kemisk analys visade sig dessa
1,52 till nio tiondelar bestå af metylalkohol. Den återstående tionde-
len utgjordes till allra största delen af vanlig alkohol som ej kun-
nat fullständigt frånskiljas. Däremot visade kokpunktskurvan lika väl
som direkta kemiska prof att intet aceton fanns närvarande. I öfrigt
innehöll den lilla fördroppsfraktionen endast spår af främmande ämnen,
såsom lättflyktig aldehyd. Lukten var frisk och ren, icke irriterande.
Enligt analysen höll alltså den ursprungliga sulfitspriten 1,35 2 metyl-
alkohol och obetydliga spår af aldehyd, men inga andra påvisbara äm-
nen hade gått i fördropparna, där metylalkoholen åtföljande giftiga föro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
