Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Är sulfitsnapsen farlig eller ej? Af Astrid Cleve c. Euler - Om de fysiologiska verkningarna hos föreningar med metylradikaler. Af Sven Bodforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
reningar i träspriten borde ha samlats, om de öfverhufvud taget före-
kommit. Den lilla förorening som ger hufvudfraktionen dess karaktäris-
tiska bismak måste ju alltid för smakens skull aflägsnas under den
ytterligare rening spriten underkastas vid förarbetning till drickesvaror.
Härvid aflägsnas också de sista spåren aldebyd.
Astrid Cleve v. Euler.
Om de fysiologiska verkningarna hos föreningar
med metylradikaler.
Ett bidrag till frågan om sulfitspritens giftverkan.
: Af Sven Bodforss.
Det stora uppsving, som tillverkningen af sulfitsprit på de sista åren
fått i vårt land, framtvingar uppsökandet af nya afsättningsmöjligheter
för produkten. Under krigsåren ägde vi ju i spriten ett förträffligt er-
sättningsmedel för bensinen, och det är väl också att förmoda att denna
spritens användning i förbränningsmotorer ännu en gång skall komma
till heders, då allt tyder på att produktionen af naturliga, lättflyktiga
brännoljor icke kommer att motsvara det stegrade behofvet.
Den för ögonblicket aktuellaste frågan är emellertid sulfitspritens an-
vändning till förtäringsändamål.
Här är det tyvärr som två betydelsefulla intressen ha råkat i kon-
flikt: dels jordbrukareintresset, som ju bevakar den häfdvunna rätten
att ur jordens frukter framställa vårt drickspritbehof, dels sulfitcellulosa-
fabrikernas berättigade önskan att till det yttersta tillgodogöra sig affalls-
luten.
Genom A.-B. Vin- och Spritcentralens ingripande har ju frågan f. n.
kommit i det läget att af notiser i dagspressen att döma det allra mesta
af den sprit, som nu i Sverige försäljes, utgöres af »sockercellulosabränn-
vin» låt vara i renad form. :
Den starka opposition, som från allmänhetens sida har rests gent emot
detta tvång att behöfva dricka »träsprit», bottnar i den ännu långt
ifrån utredda frågan: är sprit framställd ur sulfitaffallslut giftig eller ej?
Frågan är naturligtvis ingalunda lättbesvarad. Sulfitspriten håller
bland andra ämnen som förorening äfven metylalkohol, och äfven i den
renade form i hvilken spriten numera saluhålles finnes ännu gifvetvis
mer eller mindre träsprit, ty att effektivt skilja dessa båda alkoholer
från hvarandra, det torde hvarken laboratoriemässigt eller industriellt
ännu kunna låta sig göra.
De problem vi ha att söka få besvarade äro alltså:
1) är metylalkoholen i och för sig själf giftig?
2) huru mycket metylalkohol finnes i sockercellulosabrännvin?
Det är egendomligt hvad denna senare fråga har förbisetts i de många
diskussioner, som i dessa dagar förts i ämnet.
Genomsöker man litteraturen rörande kvantitetsbestämning af metyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
