Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Önskemål beträffande den officiella industristatistiken. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
kvenser af denna vetenskap. Industrialism med dess för rasen fördärfliga
verkningar, såväl lekamligt som andligt, är ett utslag af denna urakt-
låtenhet. Jag vill visst icke påstå att svenska folket ägnar för stor upp-
märksamhet och för lifligt intresse åt industrien, men hvad jag tror
mig hafva funnit är att vår lifsmedelsproduktion i jämförelse med indu-
strien omhuldas allt för litet af statsmakterna och den allmänna opini-
onen. Detta därför bl. a. att man på grund af statistiken tror sig hafva
allt skäl att så göra. Statistiken läses nämligen dåligt innantill, natur-
ligt nog för resten, eftersom det sannerligen icke är lätt att läsa den
rätt, hvarom mera i det följande.
Under Svenska ”Teknologföreningens afdelnings för Kemi och Bergs-
vetenskap kemistmöte den 1 juni 1912 diskuterades bl. a. äfven frågan
om hvad som kunde göras för erhållandet af en bättre statistik öfver
speciellt den kemiska industrien, och det anfördes därvid i inlednings-
föredraget och den därpå följande diskussionen vissa oegentligheter i de
statistiska tabellerna, som ej behöfva här upprepas, helst som de nu äro
rättade till stor del. Andra då omtalade brister kvarstå dock fortfarande.
Detta får emellertid icke uppfattas som klander mot vederbörande,
ty ostridigt är att en snabb förbättring inträdt sedan dess och
att vägen för sådana är ganska besvärlig att komma fram på. Sveriges
Kemiska Industrikontor har äfven för ej länge sedan hos Kommers-
kollegium gjort framställning om annan rubricering för vissa kemiska
produkter, framställningen återgifven i Svensk Kemisk Tidskrift för i år,
häft 1 och 2.
Såsom kvarstående större önskemål — de mindre reda nog ut sig —
för industrien i allmänhet vore att bränsleåtgången vid de olika indu-
strierna meddelades. Inom järntillverkningen redovisas för förbrukningen
af träkol och deras pris. Under några år t. o. m. 1912 angafs äfven
konsumtionen af stenkol och koks för järnframställningen, men därefter
blott koksförbrukningen för tillverkningen af kokstackjärn tills 1918,
för hvilket år ånyo redovisas för både stenkols- och koksförbrukningen.
Det vore enligt min mening ett önskemål att bränslet för den öfriga
industrien också redovisades så väl till mängd som art. Hvad arten
beträffar sker detta sedan många år tillbaka inom brännvinsindustrien,
men ej angående mängden, hvarför denna redovisning är till föga eller
intet gagn. Visserligen har Kommerskollegium nyligen utgifvit en mycket
förtjänstfull och upplysande specialundersökning om bränsleförbrukningen
vid industriella anläggningar, kommunikationsanstalter samt allmänna
verk och inrättningar för åren 1913—1917, hvilken tillkommit af sär-
skilda orsaker och förmodligen blott för den gången. En fortsättning
antingen i samband med den öfriga statistiken eller särskildt för sig
vore mycket önskvärd, i synnerhet i vår tid med dess oanade svårig-
heter att anskaffa icke allenast billigt bränsle utan bränsle till hvad
pris som helst. Vikten af själfförsörjning på området skulle genom sådan
statistik klarna, så att den ännu kvarstående likgiltigheten och oförstå-
endet härför ändtligen försvunne, i annat fall kan det befaras att vårt
land sjunker ner till en proletärnation, såsom jag en gång tidigare i år
framhållit. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
