Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Önskemål beträffande den officiella industristatistiken. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Ett svårt kapitel inom industristatistiken är däri förekommande dubbel-
räkningar. Råvaran ingår med sitt värde, mellanprodukterna ofta med
sitt och slutprodukten med sitt, så att en slutsumma erhålles, som är
ofantligt mycket för stor. Härmed vill jag icke hafva sagdt att redovis-
ning för råvaror och mellanprodukter icke borde förekomma, tvärtom
anser jag den vara nödvändig och förtjänstfull, men det borde förebyggas
att oriktiga slutsatser dragas af denna uppställning. Inom lifsmedels-
statistiken däremot blir slutsumman af jordens och fiskets afkastning
för liten, ty där redovisas blott för säd och rotfrukter, hö och halm,
fiske och för några andra smärre produkter, men icke för t. ex. träd-
gårdsskötselns afkastning, ej heller för årsvärdet af betena, för blast,
gödsel och mjölk. För de egentliga mejeriernas produktion redogöres
numera i industristatistiken, enär den anses höra dit. På detta sätt får
industrien tillgodoräkna sig mycket stora värden, som rätteligen tillkomma
jordbruket och fisket. Så även med vissa andra delar af lifsmedels-
tillverkningen, som i själfva verket tillhöra jordbrukets område till öfver-
vägande del, exempelvis kvarn- och delvis sockerindustrierna, maltdryck-
och sprittillverkningarna m. fl. För produktionen af kött, ägg m. m.
finnas inga uppgifter. Skulle nu för liffemedlen samma system följas
som för industrien, komme alla värdena för de nu uppräknade produk-
terna och några därtill att sammanslås till en summa, som antagligen
blefve omkring dubbelt så stor som den nu för lifsmedelsproduktionen
redovisade. Nu har i stället industriprodukternas värde blifvit allt för
stort och jordbrukets jämte fiskets mycket för små, och därigenom har
den falska föreställningen uppstått, att lifsmedelsproduktionen blifvit
efter i kapplöpningen med industrien och därför skulle vara mindervär-
digare för landets ekonomi och kultur, en föreställning, som torde vara
mycket farlig i vårt lika väl för jordbruk, boskapsskötsel och fiske som
för industri särskildt lämpade land. Vi hafva under krigsåren haft
känning af hvad det betyder att vara beroende af utlandet för födan
och annan lifvets mnödtorft. Hvad jordbruket beträffar kan man med
mindre svårighet approximera sig till ett tillnärmelsevis verkligt netto-
produktionsvärde än för industrien. Inom denna senare är enligt min
erfarenhet den kemiska industrien lättast att komma till rätta med för
att ernå ett mått för dess nettoproduktion. Jag har försökt mig därpå
för år 1912 och kom därvid till det oväntade resultatet att den kemiska
industrien var landets obetingadt största i produktionsvärde, den som
sysselsatte de flesta arbetare och inom hvilken produktionen per arbe-
tare och år var högst. Resultatet har varit offentliggjordt i Svensk
Kemisk Tidskrift för år 1914. Dessförinnan torde den mekaniska indu-
strien hafva ansetts vara den största och kanske viktigaste och därför
ådragit sig den största uppmärksamheten och intresset.
Så tog jag mig för att söka reda ut såväl jordbrukets som industriens
nettoproduktionsvärden för 1914. Hvad jordbruket beträffar gick det jäm-
förelsevis lätt att få fram en approximativ siffra därför. I stället för
det i den officiella statistiken angifna produktionsvärdet af 1173 mill.
kr, kom jag lågt räknadt till 1565 mill. kr, således c:a 400 mill. kr
eller c:a 33 2 mera. För industrien blef siffran, i stället för den offici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
