Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. December 1920 - Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor - Önskemål beträffande den officiella industristatistiken. Af Alf. Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ella 2,160 mill: kr, endast 1,390 mill: kr, d. v. :s. 760 mill.’kr eller
c:a 35 & mindre än den angifna och 174 mill. kr mindre än jordbruks-
produktionen. Utredningen har offentliggjorts i Veckoupplagan af Tek-
nisk Tidskrift för 1919, häft. 11, hvaraf dessutom tydligt framgår att
den erhållna nyss angifna siffran för industriens nettoproduktion är för
stor, antagligen med ett par hundra millioner kronor, till följd af omöj-
ligheten att på många områden ens kunna approximera. Emellertid
tror säkert flertalet läsare af vår statistik att industriens produktion var
ojämförligt större än lifsmedelsproduktionens och att detta senare därför
är mindervärdigare, ehuru förhållandet är det motsatta. Det förefaller
mig som om industrien själf skulle på grund af anförda omständigheter
underskatta jordbruket som afnämare af dess artiklar, ehuru denna
närings bärkraft och köpstyrka torde vara den säkraste grunden för en
sund industri i vårt land och därför på alla sätt borde gynnas af indu-
striidkarna ur ren självbevarelsesynpunkt.
Inom industrien är f. n. vid ett försök till sådan nettoberäkning som
den i det nyssnämnda försökta allt hvad som hörer till metallerna svårast,
ja omöjligt att komma till rätta med. Visserligen har från och med år
1914 en ny tabell lagts till industristatistiken, men den är åter bort-
tagen med 1918. I densamma äro de tillverkningar, som till någon del
varit föremål för vidare bearbetning vid de verk, där de framställts,
uppräknade - och värderade. Detta var ett steg i rätt riktning och undan-
röjde en del af svårigheterna för en riktigare slutsats af industristati-
stiken. Men en ofantlig mängd varor, som äro slutprodukter inom en
fabrik, användas som råvaror eller beredningsämnen inom andra fabriker,
och deras värde torde vara mycket större än de som upptagas i före-
nämnda tabell. Bedömandet af storleken af vår industris nettoprodukt
tion blir därför fortfarande oriktigt och verkar vilseledande på omdömet
om hvad som för vårt lands ekonomi och kulturella ståndpunkt är vik-
tigast att understödja eller forcera. Faran af en sådan ensidig bedöm-
ning är mycket stor, det har Centraleuropa fått erfara, och vi hafva fått
en duktig släng af slefven också. Denna felaktiga uppfattning af hvad
som t. ex. för Tyskland var viktigast, industrialism eller jordbruk, ledde
till en öfverlägsen industrialism, som i världsmarknadskonkurrensen blef
så afundad, fruktad och hatad att den indirekt ledde till världskata-
strofen.
För att bättre än hittills kunna reda ut nettoproduktionsvärdet för
våra näringar, blir nog en omläggning af uppställningen för de olika
produktionerna nödvändig, så att industri: och handelsstatistiken komma
att korrespondera med hvarandra i lika rubriker. Därigenom skulle den
inhemska :konsumtionen af de olika varorna framträda af sig själf och
därmed möjligheten att draga riktiga slutsatser. Sammanställdes sedan
i en tabell så vidt möjligt den verkliga nettoproduktionen inom olika
varugrupper och i en slutlig totalsumma, blefve det hela ännu värde-
fullare och mera öfverskådligt, och ingen skulle behöfva att af brist på
sakkunskap få: en alltför felaktig uppfattning af våra näringar. Sveriges
Kemiska Industrikontor har i’ sitt arbetsutskott diskuterat denna sak
och gjort muntlig framställning i Kommerskollegium härom, hvarvid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
