- Project Runeberg -  Svensk konstslöjd : organ för den inhemska konstflitens främjande /
12

(1888-1891) [MARC] [MARC] With: Hugo Hörlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1888 - Svensk keramik på 1700-talet. Af Ludvig Looström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONsrSLÖJD
Svensk keramik på 1700-talet.
Af
Ludvig Looström.
,ed 1700-talet egde i Eu-
ropa en revolution rum
i afseende på en del af de bo-
hagsting, menniskan begagnar i
sitt hem, erkannerligen vid bor-
’’ det. Det var lerkärlen — fajan-
sen och porslinet — som nu började undantränga de gamla tenn-
och träserviserna, och som dekorerade väggarna och äfven mån-
gen gång sjelfva möblerna i boningsrummen. Visserligen sågos
äfven före denna tid dylika föremål derstädes. Det kinesiska porsli-
net var icke okändt hos oss, hvarken i 1500-talets eller 1600-talets
rikare svenska hem, och den holländska fajansen samt det tyska
stengodset kunde till och med anträffas på den enkle borga-
rens^middagsbord. Men detta var dock undantag. Först med
1700-talet tog importen häraf någon större utsträckning, ty da
började det blifva modernt att äta på kinesiska tallrikar och att
begagna holländska muggar, sasskalar, kannor och soppterriner,
hvartill kom, att de tvänne nya njutningsmedel, som vid denna
af den utveckling, modet i detta hänseende undergick vid de
svenska fabrikerna, och uppställa några data för öfvergången
från den ena till den andra smakriktningen.
Vi hafva då till en början att erinra oss, att Rörstrands-
fabriken under hela 1700-talet tillverkade endast fajans, ej
porslin, och att Mariebergsfabriken under den tid (1758—88),
den var i gång, derjemte hade en högst uppdrifven porslins-
tillverkning. När det nybildade Rörstrandsbolaget uppsatte
programmet för verksamheten vid fabriken, stod i detsamma
uttryckligen, att porcelainsverket skulie komma att inrättas
efter det delftiska, d. v. s. efter holländska förebilder. Detta
gälde i all synnerhet valet af mönster och modeller, ty den
holländska fajansen blef just under denna äldsta tid förebilden
för de svenska tillverkningarna. Då de holländska fabrikerna
äter anlagts hufvudsakligen i syfte att konkurrera med och
söka ur den europeiska marknaden undantränga det omtyckta
kinesiska porslinet, blef den holländska keramiken till sina
hufvudsakliga drag en efterbildning af den kinesiska, hvadan
tid trängde ned till den stora allmänheten, nämligen kaffet och
téet, fordrade sina särskilda typer, hvilka naturligtvis hemtades
från de land, der de sedan århundraden varit nationaldrycker,
och dermed blef behofvet af kinesiskt porslin i hög grad
ökadt. Vi kunna fa ett begrepp om denna införsel, när vi
erinra, att under endast tjugu år af det svenska ostindiska
kompaniets 90-åriga tillvaro infördes i riket ensamt 7,763,845
par tekoppar. Under sådana förhållanden var det icke under-
ligt, att man äfven hos oss började tänka pä att inom landet
tillverka dylika varor, och dermed var Rörstrandsfabrikens
anläggning får 1726) gifven. Ungefär trettio år derefter er-
höll den en rival i Mariebergsfabriken. Konkurrensen hade
här som alltid det goda med sig, att tillverkningen ansenligt för-
bättrades. För att följa med sin tid och vinna afsättning för
sina produkter måste man uppsöka mönster, som föllo tidens
smakdomare pä läppen. Vi skola här söka följa hufvuddragen
vi äfven i de äldsta Rörstrandsföremålen skola finna det kine-
siska inflytandet synnerligen starkt framträdande. Detta blef
sä mycket naturligare, som i7OO talets smakriktning äfven inom
andra konstslöjdgrenar i värt land visade mycken förkärlek
för de ostasiatiska mönstren. Det var dock en grupp i
denna kinesiskt-holländska mönstersamling, som man hos oss
ej gerna vågade sig på, och det var pä figurornamentiken.
I allmänhet voro fajansmälarne och blåritarne vid Rörstrand
under denna äldsta tid för dåliga tecknare, för att inlåta sig
pä framställningar ur menniskans lif, och medvetandet om
denna svaghet tyckes till och med hafva gjort dem skygga
för att återgifva det himmelska rikets söner och döttrar.
Kasta vi en blick på de stora samlingar af äldre svensk
keramik, som finnas i Nationalmuseum och Rörstrands museum,
eller i katalogen öfver den nu skingrade Romanska samlingen,
så skola vi finna bekräftadt, hvad vi nu sagt om valet af
S- KörsiraHäsmäfÅie äen Jarste svcnsÅie
ver^mäsiare/ts, A/täers KakbiräfHs, iiä.
Kig. 6. Jiörsiranäsfttäri-e tfifd £ri^
signatity.
7’ äy /77s.
6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 5 17:44:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkonslo/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free