- Project Runeberg -  Svensk konstslöjd : organ för den inhemska konstflitens främjande /
2

(1888-1891) [MARC] [MARC] With: Hugo Hörlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 1, 1889 - Sveriges konstslöjd på Kjöbenhavnsutställningen. III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 S KONSTSL Ö7D
Sveriges konstslöjd på Kjöfcenhavnsutställningen.
III.
K{£’. 2. Drifvci /tarn aj" siäi (O^ofsiräm).
®
årt fosterland har en gång med hjelp af »det svenska
stålet» svingat sig upp till en politisk stormakt, och
man dröjer ännu gerna med en känsla af stolthet vid våra
historiska minnen frän denna tid af glans och ära; det var ej
heller sä länge sedan man älskade att tro, det vårt folk på
ett mera fredligt fält genom våra metalliska resurser skulle
kunna återvinna åtminstone något af det anseende, som vun-
nits och förlorats pä slagfältet. Denna ljusa förhoppning tyckes
emellertid, åtminstone för närvarande, vara på väg att för-
dunklas af förhållanden, som dock icke ligga inom området
för denna uppsats. Icke dess mindre ville det synas, efter
vårt deltagande i Kjöbenhavnsutställningen att döma, som om
metallindustrien borde vara (och rätt skött ännu mera blifva)
en af landets hufvudnäringar.
Vi ha redan tillförene anfört att vår svenska afdelning
öfverhufvud taget kännetecknades af en metallisk pregel, samt
att denna pregel mera härflöt frän råämnen och rena industri-
alster (maskiner, verktyg m. m.) än af föremål, som kunde fä
namn af konstslöjdalster. Sådana saknades dock icke och vi
vilja ga att bland det myckna andra uppsöka de spridda de-
larne, för att taga dem i betraktande. Vi börja då med ar-
betena af jern, derföre att denna metall är värt naturligaste
material. — Det jer/iei var ganska rikt företrädt och
såsom exempel pä godt gjutningsarbete kan man framhålla
den samling dekorationsföremäl: sköldar, rustningar m. m. som
voro exponerade dels af Huskvarna vapenfabriks aktiebolag,
dels fran C. L. hriedländer, Ebbes bruk, Jönköping. Men då
hvarken modeller eller kompositioner till dessa föremål blifvit
utförda här i landet, kunna dessa svårligen betraktas såsom
rent svenska Zwzj/industrialster. Såsom sådant kunde man
dock anse den stora, af oss i vårt förra häfte afbildade och
beskrifna gas-kandelabern, som utförts vid jZ. <S- C. G. £o/in-
mekaniska verkstad efter D. Gar/soas ritning och
Äef/i/is modell. De dekorativa figurer, som likaledes expo-
nerades af Bolinder, voro delar af en större fontän, som upp-
ställs i Sundsvall. Ritningen till densamma utfördes vid
Tekniska skolan i Stockholm och modellen förfärdigades af
H. Nerpin; det hela, som består af tvänne skålar, en större,
nedre, understödd af sköldhällande björnar och en öfre, kring
hvars fot nämnda figurer gruppera sig, lär väl pryda sin
plats.
Det s. k. har under en läng följd af är hos
oss saknat några verkliga representanter och det är först på
de senare åren, som man t. ex. här i Stockholm kunnat få
utfördt ett arbete i nämnde bransch, på ett tillfredsställande
sätt, till ett måttligt pris. I Kjöbenhavn företräddes denna
yrkesgren af ^e/iatmes Peiierssa» frän Stockholm med ett par
stora jerngrindar, som bidrogo att höja effekten af Skånska
Cementgjuteriets prydliga fasad (hr P. hade också på ett er-
kännansvärdt sätt utfört beslag och nycklar till möblerna i
Slöjdföreningens rum) samt af O. A. Bergström som utfört smidet
till det ställ, som uppbar en af Hj. Norrström etsad portfölj
af stål. Inom siå/imiusirien har Eskilstuna ett godt namn
och dess produkter syntes oss ha vunnit i konstindustrielt hän-
seende. Det är äfven i Eskilstuna som vår moderna stälets-
ning har sin hemort. Vära trenne mera kände stäletsare:
Norrsiröm och voro äfven vid utställningen
representerade. Den förstnämnde, som hvad sjelfva tekniken
vidkommer nätt stor fulländning, visade oss förutom de redan
omnämnda föremålen (Nordiska museets sköld och urtaflan i
Svenska Slöjdföreningens utställning), en serie sköldar och
prydnadsvapen af god dekorativ effekt m. m. Hvad som dock
på utställningen ådrog sig största uppmärksamhet var helt
säkert de etsade dryckeshornen af stålplåt frän Olofströms
bruk. Dessa 1,30 m. höga horn voro konststycken i sitt slag.
De voro nemligen hvardera uppdrifna ur en plåt af Gar/ Pfyr-
/>er£’, medelst af ingeniören O. Anäerson inventerade stansar,
efter disponenten G. W. Pomans idé. Nu kan anmärkas, att
dessa horn liksom åtskilliga pokaler hufvudsakligen äro att
betrakta såsom kuriositeter, men äfven såsom sådana äro de
egnade att visa det svenska stålets seghet och styrka, äfven
då det sättes på ytterst hårda prof, samt hvad svensk upp-
finningsförmåga och arbetsduglighet i tekniskt afseende kunna
åstadkomma. Förtjenster som på ett mera praktiskt och frukt-
bringande sätt borde kunna tillgodogöras. Mönstren till hor-
nens ornering voro komponerade af fröken Ä //o/e/;, samt
anslöto sig rätt väl till totalformen, men detaljerna föllo ofta
ur skalan, och, att det s. k. »fornnordiska» hornet ej alls var
fornnordiskt i detta ords egentliga bemärkelse, behöfva vi väl
ej nämna. Den af våra stäletsare, som i konstnärligt afseende
säkerligen står främst, är //j. Narrsiröm i Eskilstuna. Han
exponerade dels det ofvan omtalade staffliet med portfölj, dels
mindre portföljer med etsade, förgylda och oxiderade permar,
dels inom konstafdelningen en större sköld, hvars midtelfält,
utfördt i relief af förgyld brons, framstälde Davids strid mot
Goliath, samt omslöts af en rikt ornerad ram utaf djupetsadt,
förgyldt och oxideradt stål. Den tredje af våra etsare som
uppträdde i Kjöbenhavn var F. A. JVyzeF, äfven han bosatt
i Eskilstuna samt visande goda prof pä samvetsgrant och
omsorgsfullt arbete.
De andra grenarne af metallindustrien egde på utställ-
ningen hvardera sin representant. Fri/nin^ i /eo^/ar före-
träddes af Sven Feti^^isan i Lund, som visade oss ett par sär-
deles prydliga väl arbetade kandelabrar, åtskilliga lampetter
och en serie prydnadsfat utförda på beställning af grefve Carl
Trolle-Bonde å Trolleholm. Dessa föremål äro utförda och
oftast äfven komponerade af B. sjelf samt vittna om både
arbetsskicklighet och uppfinningsförmåga. Man har dock
framhållit, att hr B:s alstring visat bristande stilförstånd m. m.,
men man kan i det stället hos densamma ofta finna, hvad
man mängen gång saknar hos produkterna af våra stilrene

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 5 17:44:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkonslo/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free