Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1889 - De tekniska lärarnes möte - Från museer och samlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 S KOÄ^S rSL Ö7D
1 enlighet med inledarens förslag delade mötet ämnet i nedanstående tre
punkter, på hvilka afgåfvos följande svar:
i) Hvad är ändamålet med mekanisk fackritning vid tekniska söndags-
och aftonskolor? — Hufvudsakligen att lära arbetaren att forstå och begripa
så väl de verktyg och ritningar, med hvilka han arbetar, som ock i vissa fall
de arbetsprodukter, pä hvilka han arbetar, dels ock att sjelf kunna gÖra dessa
saker begripliga för andra.
2) Hvilka förkunskaper bör man kunna fordra af den arbetare som Önskar
bögagna undervisning i mekanisk fackritning? — Grunderna af lineal- och
projektionsritning samt något frihandsteckning.
3) Kan och bör undervisningen i mekanisk fackritning lemnas i en allmän
kurs, gemensam för alla, innan man öfvergår till specialundervisning, och hvad
bör ingå i denna allmänna kurs? — Ja, undervisning i enkla maskindelar bör
lemnas åt alla elever pä sä sätt att de fa kopiera enkla planscher och i vissa
fall med anvisning på modeller. Vidare borde äfven för flera särskilda yrken
en allmän och gemensam kurs anordnas.
Det sjette ämnet lydde:
anerä/iasP
Denna fråga inleddes på ett förtjenstfullt sätt af lektor J. Smedberg
(Malmö). Efter ett kort meningsutbyte, antogs följande af inledaren föreslagna
resolution:
Byggnadsritningen vid de tekniska yrkesskolorna bör bedrifvas så att kon-
struktionen såsom den förekommer i praktiken i främsta hand framhålles och
att de arkitektoniska elementen, då sådana möjligen kunna ifrågakomma, hand-
hafvas med största varsamhet och urskiljning.
Mötets sjunde ämne lydde:
0/n vif/ äe /ehziska yrkesskolorna.
Detta ämne inleddes med ett med stort intresse åhördt föredrag af lektor
P. Henriques, som utvecklade perspektivlärans jemförelsevis unga historia samt
redogjorde för indirekt, direkt och s. k. parallelperspektiv. På förslag af ho-
nom antogs följande resolution:
Perspektivritning bÖr såsom ett särskildt läroämne införas i de tekniska yr-
kesskolornas program. Undervisningen bör ske förnämligast efter den indirekfa
metoden, hvarjemte någon kännedom om parallelperspektiven bör bibringas åt-
minstone vissa elever. Den förklarande undervisningsmaterielen bör användas
med sparsamhet, hvaremot så stor rikedom som möjligt på nya och olika ex-
empel och problem bör efterslräfvas.
Härefter föredrogs ämnet nr 8, som lydde:
Offi un(lerz>isnin^ i räkning’ znd de lekniska yrkesskolorna.
Inledaren, d:r A. Berg (Stockholm), framhöll ämnets vigt för de tekniska
yrkesskolorna, hvilken var kanske större än de -församlades intresse för ämnet,
samt utvecklade sin undervisningsmetod. Härefter följde en mycket liflig de-
batt, hvilken tycktes helt och hållet strida mot inledarens förmodan om de
närvarandes intresse.
De skilda meningarna och erfarenhetsrönen möttes alla i en punkt: i be-
gäret och sträfvandet efter att göra undervisningen så praktiskt fruktbringande
som möjligt. I denna rigtning föreslogs att mötet mätte uttala sig för att
målet för undervisning i räkning vid de tekniska yrkesskolorna i främsta rum-
met är att vinna Jcirdl^kel.
Mötet beslöt emellertid att låta diskussionen utgöra svar å frågan.
Programmets sista ämne, nr 9, lydde:
Ow dekoralionsmåln/n^ vid de lekniska yrkesskolorna.
Frågan inleddes sakrikt och uttömmande med ett af planscher och farg-
stofF belyst föredrag af hr F. Liljeblad (Stockholm). Hr A. V. Lundqvist
framstälde några erinringar derom att undervisningen i målning vid de tekniska
yrkesskolorna mera borde tillgodose de rent estetiska krafven.
Största delen af torsdags-förmiddagens förhandlingar bevistades af chefen
för ecklesiastikdepartementet statsrådet Wennerberg.
Härmed voro det första tekniska läraremötets i värt land egentliga för-
handlingar afslutade och man öfvergick till att tala om nästa möte. I afseende
på detta önskningsmål enades mötet om följande, af lektor Henriques formu-
lerade re.solution:
Mötet anser att läraremöten jemte tillhörande utställningar aro af stor
nytta för vårt lands tekniska yrkesskolor och att sådana derför tid efter annan
böra anordnas.
Såsom mera vederqvickande afdelningar i mötesprogrammet kunna an-
tecknas: första aftonens samqväm å Hasselbacken, tredje dagens besök å Natio-
nalmuseum och fredagens särdeles lyckade utfärd till Gripsholm med Intendent
Upmark såsom ledare.
Från muséer och samlingar.
Nationalmusei konstslöjdsamling 1888.
Denna Statens samling af konstslöjdföremäl har under det förflutna året
vunnit en betydlig och särskilt pa den keramiska afdelningen högst värdefull
tillökning. Som bekant blef Museet genom kunglig och enskild frikostighet i
tillfälle att utom egna medel använda en summa af 3,500 kr. till inköp ur
Byggmästaren E. A. Bomans dyrbara samling af äldre svenska fajanser och
porsliner, och har museets samling af svensk keramik härigenom blifvit i högst
väsentlig grad fullständigad eller med 70 st. till största delen synnerligen
intressanta pjeser. Hela tillökningen af den keramiska afdelningen utgör 154
nummer, af öfriga afdelningar (glas, silfver, metaller, textilkonst o. s. v.) 29
n.r eller tillsammans ett tillskott af 183 föremål, hvarför samlingen vid årets
• slut räknade något öfver 8,000 n:r.
Följande förteckning upptager några de märkligare under 1S88 tillkomna
föremål i konstslöjdsamlingen.
dUeramik.
Skål af fajans, ornering i blått och brunt, sign. 1744, första kända Rör-
strandspjes med 2 färger.
Tallrik af fajans, 8-kantig, adligt monogram och ornering i blått och
so/ra kianeo, sign. 1745, första kända pjes ornerad so/ra kianeo.
Bischofsbål af fajans, ornering i blått. Rörstrand (afbildn. i Sv. Konst-
slöjd, häft. 2.)
Sojakanna af fajans, persisk form, ornering i blå caniaieu (Rouen-
mönster), praktpjes från 1740-talet. Rörstrand.
Soppterrin af fajans, halfklotformig, på fot, ornering i blå camaieu, 175^-
Rörstrandspjes (afbildn. i Sv. KonstslÖjd, häft. 2).
Blomvas af fajans i bägarform, grön botten hvarå fyrpass i hvitt med
mångfärgade blommor, tidig polykrom. Rörstranspjes (afb. i häft. 2).
Soppterrin med fat af fajans, aflång, polykrom ornering af djurhufvud
och naturalistiska växtmotiv, praktpjes från Rörstrand, sign. 1759 (afbild. i
häft. 2).
Soppskål med lock och grepar, rund, polykrom på hvit botten, växtorne-
ring, på locket en kräfta, praktpjes från Rörstrand (afb. i häft. 2.)
Soppskål af fajans med lock och grepar, oval som föregående men med
gul botten.
Lampetter (väggplåtar) af fajans, ornering i blå camaieu. Rörstrand.
Soppterrin af fajans, oval med svart kräfta på locket, polykram växtorne-
ring. Marieberg.
Bordsprydnad af fajans, polykrom bevingade genier hällande ett ställ för
en bål, (påminner om Bouchardons lyktor i Stockholms slotts trappor). Marieberg.
Garnityr af tre vaser af fajans, polykrom, naturalist ornering: (afbild. i
häft. 2). Marieberg.
Skål af porslin, ornering: flätverk i relief hvarå medaljonger med land-
skap, allt i hvitt, grönt och guld. Marieberg.
(Samtliga ofvanstående föremål inköpta på E. A. Bomans auktioner.)
Vaser, 2 st, af fajans, åttkantiga, ornering blå på hvit botten. Rör-
strand 1733—39.
Minnespenning öfver J. A. Lindblom. Wedgewoodgods.
Statyetter af Mariebergs porslin, 5 st.
Dryckeskanna af gråglaseradt stengods. Nassau 1600-talets slut.
Vas af tegelröd terracotta, (oenochoeform) med figurer och ornament i svart.
Vas af hvitgul terracotta (Lekythos form) figurer och ornament i svart
och färger.
Vas af terracotta (oenochoe) ornerad i rödt och brunt mot svart botten.
Vas af gulhvit terracotta, äggforni med hög hals och grepar, ornering i
egyptisk stil i färger och guld.
Vas af ljusgul terracotta, klotrund med hög hals och grepe^ etruskisk
ornamentik i rÖdt och svart (afb. i häft. 3 —4.)
(De fem föreg. från Ipsens Enkes fabrik i Köpenhamn.)
Koppar med fat, 2 st., af porslin och polykrom ornering från Kusnetzaffs
fabrk i S:t Petersburg.
Skål af porslin, oval, med figurscen i färger på hvit botten från Karni-
loffs fabrik.
Skål af lergods i tryckt halfklotform med lock, ornering af stiliserade
växtmotiv i relief mot grön och blå botten.
Vas af lergods i tryckt klotform med hÖg, hals, helt blåglaserad med
fjällornament och medaljonger i relief, (afb. i häft. 3—4.)
Fat af lergods, med stiliserad bladornering i hvit relief mot grön botten.
Kanna af lergods med pip och grepe, ornamentik af ljusgrå bucklor mot
blå botten (afb. i häft. 3—4.)
Kanna af lergods med grepe, ornerad i blått, violett och grönt.
Vas af lergods, äggformig med grepar, stiliseradt växtorname.nt i hvit
relief mot blå botten.
’fallrik af brunglaserad lera, gravergde stiliserade ornament i guld.
(De sju föreg. från Stroganoffska slöjdskolan i Moskwa.)
Fat af porslin, persisk ornering med chrysanthemum-motiv frän fabriken
Arabia vid Helsingfors.
Tat af fajans, ornamentik i gulbrun metall-lustro, efterbildning af gammal
spansk fajans.
Kanna af fajans, äggformig med fot och grepe, grotteskornering i färger
efterbildning af gammal italiensk majolika (afb. i häft. 1, 1889.)
(De två föreg. från fabriken Canta Gallo vid Florens.)
Fat af fajans, ornering i smutsblått mot gulhvit botten. Portugisisk till-
verkning från 1700-talet (gåfva af H. M. Konungen).
Vaser, 4 st., af fajans från 1600-talets slut. Holländsk fabrikation.
Kakelplattor, 29 st., med bibliska figurer i blå.camaieu.
Flaska af porslin, kurbitzform, gulglaserad, kinesisk, I7oo-ta)et.
Teburk af porslin, fyrsidig, ornering i relieffärger och guld mot kungs-
blå botten, kinesisk, 1700-talet.
Toalettprydnad af porslin i form af en krabba pä ett fat, i färgen kine-
sisk, 1700-talet.
Grupp af porslin (Backus pä tunnan) i färger. Saxiskt, 1730-talet.
Minneskolonn med porträttmedaljonger, pä sidorna genier, i guld och
färger. Niederweiter, 1700-talets slut.
Skriftyg af porslin, ornamentik af plommor i färger. Berlin 1700-talet.
Ö/ri^a sanilin_^ar.
Spegel förgyld i barockstil, svenskt arbete under år 1700. A baksidan
ett »adresskort» i kopparstick framställande interiör af en butik, med under-
skrift: »^4 Sloekkolnt dans la rue ncuz^e ekes les fires Guslave el Ckrelien Preekl
on /ail el vend loules sorles d’ouvra^es de y>usietirs nialih-es; eomme des seuly>-
lures el des miroirs en diverses /afons. On Iravaille anssi ekes les nienies en
Or el en .Ar^enl lonl /our des ki/oux ^uc des vaiselles. Le loul a un /rix
raisonnakle.»
Fickur af guld med juveler, svenskt arbete från 1776.
Ljusstakar af silfver, nyantik stil frän Boin Taburet i Paris,
Sked af förgyld metall, ornerad med emalj, transkuide i flere färder
modern rysk tillverkning. ’
Vas af glas, polykrom växtornamentik på rödbrun botten. Modernt
ryskt arbete.
Karaff af glas, persisk form och oinering. Modernt ryskt arbete.
Sängomhänge, fullständigt i flera stycken, af lärft, broderadt med natura-
listiskt hållna blommor i ullgarn och flera färger. Svenskt arbete från 1700-
talets slut.
STOCKHOLM, GERNANDTS BOKTRVCKERI-AKTIEBOLAG, 1885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
