Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 2, 1889 - Notiser - De tekniska lärarnes möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S17ENSK KONSTSLÖ^D
17
En utställning af denna intressanta samling, var under
April månad anordnad i våningen ofvan om den, i hvilken
föreningen har sin expeditions och försäljningslokal, Brunke-
bergstorg N;o i8. Här voro 5 rum från golf till tak klädda
med alster visande idoga händers mångkunnighet och flit. Här
mötte oss gamla bekanta allmogeväfnader från Skåne, Ble-
kinge, Bohuslän och andra svenska provinser, såväl som ori-
entaliska textil-alster. Här sågo vi spetsar från Wadstena,
Skåne och Dalarne — der ryska och venetianska spetsar. Man
kunde studera mönster med påtaglig medeltidskarakter, med by-
zantinska och romanska motiv — broderier från italienska renäs-
sansens glansperiod eller visande 1600-talets tyngre former —
arbeten i förra århundradets mildare, graciösa stil eller dessa
mönster i sirliga, kruserliga former och blyga färger, som med
omsorg utfördes af våra far- och mormödrar och deras mödrar.
Samlingen i sin helhet var både intressant och instruktiv och
man kan blott beklaga att uppvisningen af densamma ej kan
blifva permanent. Man har visserligen i föreningens försäljnings-
lokal genom anordning af några skärmar sökt att till någon del
häfva de lokala olägenheterna, men en god och rymlig utställ-
ningslokal är lika fullt ett af föreningens önskningsmål.
Huru rikhaltig denna förenings samling än kunde synas, sä
kan den dock strängt taget blott betraktas såsom en stomme —
en ganska god stomme — för hvad den bör blifva och borde
vara, för att visa en fullt sammanhängande bild af den textila
konstens utveckling och olika faser. — Många luckor finnas, som
borde fyllas, och vi tro att mycket kunde kompletteras om blott
intresserade, först och främst bland föreningens egna ledamöter,
ville erinra sig, att de i någon gömma hyste en gammal spets,
eller väfnad eller dyl., som för dem är till intet gagn och ringa
glädje, men som i Handarbetets vänners samling skulle fylla en
vigtig plats och varda till stor nytta; och det skadar kanske
ej att här påminna derom, att en stor del af föreningens modell-
samling just tillkommit genom en efterföljansvärd offervillighet.
Glasmålningsanstalt i Göteborg. Genremålaren Reinhold
Callmander, som bl. a. gjort sig fördelaktigt känd genom sina
dekorationsmålningar, särskildt i Göteborgs realläroverks vesti-
bul, har gifvit initiativet till ett bolag: Svenska glasmåleri-
aktiebolaget. Detta glädjande företag har nu sä långt fram-
skridit, att några skickliga tyska arbetare införskrifvits och
åtskilliga lyckade profver utförts. Af dessa var man i Maj
manad i tillfälle att här i Stockholm se några särdeles goda
prof. Herr C:s varma intresse och goda konstförstånd borga
för företagets genomförande på ett fullt mönstergildt sätt.
Måtte nu blott allmänheten och framförallt »smakråden, passa
på att understödja företaget på ett mera reelt sätt. De må-
lade fönsterglasen ha redan i utlandet blifvit mycket allmänna
uti privatbostäderna och äfven hos oss har man börjat komma
underfund med det behag som detta dekorationssätt kan
skänka bostaden, och dä man nu pä nära häll och till viss
grad äfven efter egen önskan kan förskaffa sig dessa effekt-
fulla prydnader för hemmet, tro vi att många af våra konst-
älskare skola, på samma gäng de följa sitt konstsinnes maning,
äfven uppmuntra och främja det unga företaget. I hvad män
den nya anstalten ännu kan tillfredsställa de kraf som ett
mera monumentalt glasmåleri uppställer är svårt att afgöra;
men det vore synnerligen önskligt, om den genom utförandet
af någon större uppgift blefve i tillfälle att pröfva sina unga
modiga vingar. Glasmålningen, särskildt den monumentala,
hoppas vi framdeles åter bli i tillfälle att något utförligare
behandla.
De tekniska lärarnes möte,
som fortgick under trenne dagar, öppnades tisdagen den 11 juni kl. i
middagen i tekniska skolans lilla sal af rektor V. Adler, som helsade de
närvarande välkomna. Härefter utsågs till ordförande för mötet rektor V.
Adler och till v. ordförande lektor Ad. Kjellström, Som sekreterare fun-
gerade lektor P. Henriques.
Den utsedde ordföranden lemnade härefter en öfversigt af tillkomsten
af mötet, hvilket är det första i sitt slag i vårt land, samt uttalade sin
glädje öfver den talrika anslutningen. Alla våra (28) tekniska yrkesskolor
utom två voro representerade, hvarjemte två finnar, föreständarne för Hel-
singfors’ och Åbo tekniska yrkesskolor, hade infunnit sig. Efter en kort
erinran om de tekniska yrkesskolornas vigt för vår handel och industri,
öfvergick hr Adler till ett framhållande af den utställning af arbeten från
samtliga våra tekniska yrkesskolor, hvilken samtidigt ined mötet är anordnad
i enlighet med från ecklesiastikdepartementet utgången befallning.
Härefter företog mötet en vandring genom den mycket rikhaltiga och
väl ordnade utställningen (kursvis inom hvarje skola). De rikhaltigaste bi-
dragen hade naturligtvis lemnats af de större skolorna, Stockholms, Jön-
köpings, Göteborgs, Malmö och Upsala. In alles voro öfver 15,000 arbeten
utstälda, till sammans representerande en högst aktningsvärd summa af konst-
industriel flit och förmåga.
De anmälda mötesdellagarnes antal öfversteg 80, bland hvilka äfven
märkas några damer.
Första diskussionsämnet lydde:
O»i c/en vtd äe yr/ies-
s/ea/arna.
Frågan inleddes af ordföranden, rektor Adler, som framhöll att under-
visningen bör ledas dit hän att de grenar af industri, hvilka äro förherskande
i den trakt dit skolan är förlagd, hufvudsakligen böra idkas, för att man
ej till ingen nytta må bortslösa tid och krafter. Detta mål hade man sökt
realisera i Berlin, hvilket gaf inledaren anledning att redogöra för de tekniska
yrkesskolorna derstädes.
Efter ett ganska lifligt meningsbyte antog mötet enhälligt följande af
prof. Jacobsson föreslagna resolution:
Mötet anser att för elever som tillhöra de konstindustriela yrkesskolorna
böra vid teckning öfningarna ledas derhän, att fackteckning förberedes, men
konstindustriel fackteckning i högre bemärkelse bör endast undantagsvis före-
komma.
Angående fackteckning för qvinnor beslöt mötet i enlighet med inledarens
förslag att uttala sig för, att undervisningen i de tekniska yrkesskolorna bör i
allmänhet vara likstäld för qvinnor och män; dock böra vid den tillämpande
afdelningen för qvinnorna sådana modifikationer ega rum, som kunna för dem
vara betingade.
Härefter föredrogs programmets fråga nr 2, så lydande:
Huru iär i (fe
nis/ea yr/eessk<?f<?rua or(ff/asi^
Denna fråga inleddes af ingeniör J. Brattberg från Göteborg, som ut-
vecklade den åsigten, att man ej borde vara sä noga med liniernas renhet utan
mera fästa sig vid att eleverna förstodo det matematiska, eller med andra ord
insågo /zv<zr/2>r,de gjorde så eller så.
Sedan åtskilliga talare yttrat sig dels för en öfvervägande praktisk rikb
ning af undervisningen i ämnet, dels för en mera teoretisk, enades man om
följande resolution:
Mötet anser att den förberedande geometriska ritundervisningen vid de
tekniska yrkesskolorna bör ordnas så, att enkla teoretiska uppgifter omvexla
med ritning efter modeller afpassade efter elevens yrke.
Sedan föredrogs ämnet nr 3, som lydde:
Crty(piisrifnin^ens åefyefefse /ör (fe yriessÅ(?fof’na.
Denna fråga inleddes af rektor A. W. Molin, som utvecklade croquis-
ritningens olämplighet för »skådespelsutställningar», men lämplighet såsom god
ritöfning, förkortad mekanisk fackritning m. m. samt i en sakrik framställning
utredde croquisritningens ställning till fackritningen. Sedan prof. Jacobsson
komplimenterat inledarens fullständighet, hvilken gjorde diskussion öfverflödig,
antogs följande, af den senare formulerade resolution:
Mötet är af den äsigt att ämnet croquisritning är af stor betydelse äfven
för de lägre yrkesskolorna, dels i och för sig såsom en tillämpning af pro-
jektions- och frihandsteckningen och dels såsom en hjelp fÖr fackundervis-
ningen, i det lärjungen derigenom kan bibringas en viss kunskap om en större
mängd till hans yrke hörande detaljer, hvilka tiden icke skulle medgifva att i
ren konstruktionsritning genomföra. I afseende på metoden för undervisningen
bör fastställas dels att den konstruktiva medelpunkten alltid starkt betonas,
dels att vid timundervisningen den största noggrannhet, fullständigheter och fack-
messighet iakttagas, dels att vid utförandet icke större svårighet för lärjungen
inläggas än hvad verkligheten erhjuder samt dels slutligen att resultatet i hvarje
fall skall vara en teckning, från hvilken, sedan det afbildade föremålet blifvit
borttaget, en fullständig konstruktionsritning kan utföras.
Ämnet nr 4 var af följande lydelse:
//unt åör UN(fervisni/igen i /ri/i(in(fsfeei^ifn^ z/i(f (fe ^e/enisika yrkessj^(?f(}r»a
anf^as.^
Teckningsläraren A. Sjöström inledde denna fråga och framhöll dervid
åtskilliga kraf på reformer i frihandsteckningen och påvisade de med den
samma förbundna svårigheterna.
Inledarens åsigt understöddes af de fleste uppträdande talarne, bland
hvilka professor Jacobsson särskildt varnade för det i vära yrkesskolor starkt
framträdande och på afvägar ledande konstnärliga elementet.
Slutligen antogs följande resolution:
Undervisningen i frihandsteckning i de tekniska yrkesskolorna ordnas i
praktisk riktning pä det sätt att vid de första öfningarna ingå verkliga föremål
samt vid tillämpning af ornamentet sträng hänsyn tages till de olika yrkenas
behof. Projektionsteckning bör ske efter industriella föremål tillhörande de
olika yrkena.
Ämnet nr 5 :
//uru f>ör UN(fervfsnfn^eu i mefianisk vi(f (fe fe^nis^a yr^es-
s^(ffer»(( or(fnas.^
Frågan inleddes af rektor R. Ekstrand (Göteborg), som betraktade den
ur söndags- och aftonskolans synpunkt och särskildt betonade att den mekaniska,
fackritningen vid dessa uteslutande borde afse den rent ykesmessiga och icke
den formella utbildningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
