Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3, 1889 - Från verldsutställningen i Paris. I. Af M. I. och F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sy£NSK KONSrSLÖ^D
Den är uppförd i □ form med långt utskjutande flyglar. Delad
i en ofantlig mängd gallerier, vänder byggnaden sin öppna sida
mot Eiffeltornet och Trocadero. Den mellersta delen af bygg-
naden, Palais des Industries diverses, af arkitekten Bouvard, in-
rymmer konstslöjdalstern, den högra flygeln kallas Palais des beaux
/4. Kanna aj" en Kieservis, ittsiäid a^f C/irisÉoJie.
arts och den venstra Palais des arts liberaux; Formigé är flyg-
larnes arkitekt. Hufvudbyggnadens midt krönes af en väldig
kupol, flyglarne likaledes af hvar sin, alla tre i facaden beteck-
nade med framspringande partier.
Sträfvan efter att visa konstruktionen och alt använda mate-
ningar. Uti öppnmgarne mellan
/J. Kanna a/ en uts/ä/d
rial efter sin olika beskaffenhet är omisskännelig. Redan vid 1878
års utställning spårade man uti Ville de Paris’ byggnader ansat-
serna till det byggnadssätt, som nu vunnit en högre grad af ut-
veckling.
Uti lugna, rytmiska afdelningar reser sig fack efter fack af
fönster, skilda af kontreforer, hvilka beteckna den inre delnin-
gen, på samma gång de bära och stöda hufvudtakstolarne. På
sockel reser sig spantjernet. T- och L jern, med sina förbind-
jernbjelkarne äro plattor af
terrakotta inpassade. Dessa
äro ornerade med reliefmotiv
tydande på och angifvande
de alster som ’exponeras i
lokalerna innanföre. Allt jern
såväl ut som invändigt är
struket med en ljus, blågrön
färg, hvilken emot terrakottans
rödgula ton gör en obeskrifligt
glad och behaglig verkan.
Komma så ’ riiidtelpartierha’’
hvilkas hållning är pompöst
dekorativ, med ornering i stor
skala bestående af kartouscher,
figurer, vapen, sköldar, lager-
qvistar och kolossala hufvuden,
det hela kanske något lösligt
hopkommet men prunkande i
guldfärg och hela skalan.
Verkan häraf är nog festlig
men står icke i full samklang
med de sirliga jernkonstruktionerna. Härtill bidraga äfven de
kolossala, flacka spetsbågarne, hvilka för öfrigt börja att ar-
beta sig in i franska arkitekturen. Flyglarnes midtelpartier
äro mindre öfverlastade än hufvudfasadens och i följd deraf
lugnare.
Kupolerna, synnerligen den, som kröner Central domens, äro
synnerligen vackra. Hållningen är förnäm; i elegant böjda linier
höjer den sig mot himmelen, öfverst krönt af en bevingad figur.
Äfven invändigt är denna kupol af glänsande eftekt. Storleken,
den lyckliga arkitektoniska sönderdelningen, harmonien i färg och
ornering, samt icke minst den utmärkta lösningen af belysningen,
som faller in genom stora fönster, hvilka ligga inpassade såväl i
yttre som inre takets yta, göra denna kupol till en fulländad
arkitektonisk skapelse. Uti sidopartiernas kupoler deremot göra
sig icke, hvad det invändiga beträffar, samma goda förhållande
gällande. Sjelfva kupolen med sina kasetter är af stor skönhet,
men denna störes genom den mindre lyckligt funna öfvergången
från den fyrkantiga formen till den runda. De olika galleriernas
takkonstruktioner omvexla ganska mycket i afseende på såväl
form som dekorativ utstyrsel, och erbjuda så en rik omvexling,
hvilken bidrager till det helas lifligt, tilltalande utseende.
En af hufvudorsakerna till de nya byggnadsproblemens lyck-
liga lösning torde sökas i en återförmälning mellan vetenskapen
och konsten — konstruktionen har ej ringaktat de konstnärliga
förutsättningarne och det konstnärliga har å sin sida sökt att i
konstruktionen finna stöd och utgångspunkter för ny formgif-
ning. — Om än frukterna af denna förening understundom ännu
kunna synas något omogna, så töra de dock i sig innesluta frön
för kommande tider, och framtiden skall helt säkert bekräfta den
temligen gängse åsigten att sjelfva utställningsbyggnaderna vid
Exposition universelle 1889 pä det hela taget företedde mera af
intresse, mera »nytt» än de föremål som förevisades inom dess
väggar.
M. /.
Den franska afdelningens utställning af arbeten i ädla me-
taller utmärkte sig nu som alltid för stor gedigenhet och fin
smak. Trots fransmännens påpasslighet att upptaga och realisera
nya idéer kännetecknades dock de utställda föremålen, särskildt
silfverpjeserna af en viss konservatism såväl hvad angår före-
bilderna som arbetsmetoderna. Den som derföre kom till ut-
ställningen med förhoppning att vid studiet af de utställda före-
målen finna användningar af nya metoder och arbetssätt blef
högeligen bedragen; och den som vid denna utställning sökte
förstärka sina medel för den vilda konkurrensens kamp, hvilken
icke minst rasar inom guldsmedsyrket, blef äfven lurad. Med
undantag af kuvertsilfver fans nästan intet mekaniskt fabriksar-
bete. — Man syntes efter utställ-
ningen att döma ej synnerligen
skatta ät detta billighetsraseri, som
visserligen låter arbetsprodukterna
nedtränga till så att säga de dju-
pare lagern, men som å andra sidan
tenderar att tillintetgöra den person-
liga tekniska färdigheten, ett för-
hållande som ur konstnärlig syn-
punkt ju länder fransmännen till
stor heder. Den franska afdelnin-
gens der Ludv.
XV o. XVI stilar voro förhärskande,
bestod till större delen af unika
praktpjeser samt utmärkte sig i hög
grad och framför alla andra länders
genom ett fint konstnärligt detalj-
arbete. Särskildt framstående var
firman Odiot der ciselören Diomede
utfört ett större prakt-skrin samt ett
stort fat med drifna figurer och orna-
ment. Froment Meurice samt brö-
derna Fanniére voro representerade
på ett utmärkt sätt. Man kan af
priserna på t. ex. kaffeserviser göra
sig en föreställning om huru arbe-
tena voro utförda, der funnos nem-
ligen serviser från 5.000 ända till
25,000 frcs värde; för en stor silf-
versj^öld i drifvet arbete med alle-
goriska figurer mästerligt utförd af
Ki>. /6. ’fennianna, kant/an^raä ac/i
ui/ärä a^ A/. Braieau.
Mme Vechez begärdes en summa af 75,000 frcs, en hel liten för-
mögenhet; dess silfvervärde kunde skattas högst till 1,000 frcs.
Ett ytterst smakfullt kuvert bestående af sked, knif och gaffel med
* genombrutna skaft i rokokostil var åsatt ett pris af 300 frcs. Fir-
man Christofle var den enda som exponerade något litet, godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
