Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3, 1889 - Från verldsutställningen i Paris. I. Af M. I. och F. M. - Våra planscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sy£NSJ<: KONSTSLÖ^^D 23
utfördt fabriksarbete. De öfriga franska arbetena voro såväl hvad
gjutning, montering, drifning och ciselering anginge utmärkta för
sin tekniska och konstnärliga fulländning och häfdade med heder
det franska guldsmedsyrkets gamla goda traditioner såsom konst-
handtverk.
Närmast de franska arbetena i förträfflighet stodo de ryska
och amerikanska. De förstnämnda voro, der de ej imiterade den
franska smaken, af orientalisk karakter med en glänsande, öfver-
lastad ornamentik som vittnade om en i hög grad uppdrifven
emaljerings- och nielleringskonst. De amerikanska arbetena så-
som kaffeserviser och andra kärl, toilettsilfver o. s. v. voro hvad
hufvudformerna beträffar mycket enkla, mången gång nästan klum-
piga, något som syntes kontrastera mot den ofantligt rika, ytterst
fint ciselerade orneringen. Ornamenten röjde en indisk karak-
ter, hufvudmotiven utgjordes af blomformer strängt stiliserade, ut-
förda med en noggranhet som nästan verkade matematiskt. Dan-
marks silfverutställning syntes vid sidan af stormakternas temligen
obetydlig. Till och med den stora silfverskölden, som i fjor
väckte så mycket uppseende i Köpenhamn, gjorde ej stor effekt
i Paris.
Sveriges guldsmedskonst var blott representerad genom jitve-
lerarefirman Hallberg, som i Lignavillan anordnat en verkstad, der
man fick se några arbetare förfärdiga skånska smycken. Bland de
utstälda föremålen, som till stor del utgjordes af äldre allmogear-
beten, fans en större silfverkanna, hvars totalform var något klum-
pig, men de ciselerade ornamenten å densamma voro ganska väl
utförda af fröken Julie Grafström.
F. M.
Våra planscher.
den nemligen att dessa arbeten varit
egnade att uppamma dugtiga konsthandtverkare,’som här blifvit prak-
tiskt skolade under sträng artistisk kontroll. De hafva med ledning
af gamla goda förebilder fått vänja sig att arbeta i »stil», under
iakttagande af såväl de estetiska som framför alt de tekniska
förutsättningarne. De stora restaurationsarbetena synas oss så-
lunda varit medel för återfinnande af traditionens förlorade trådar
särskildt för de yrken, som stå i arkitekturens direkta tjenst så-
som stenhuggare, träsnidare, målare, konstsmeder m. fl.
Vår första plansch liksom vår vignett visa några goda prof
på hvad inom den sistnämnda yrkesgrenen helt nyligen blifvit
utfördt. Lyktan å planschen är förfärdigad för Linköpings dom-
kyrka der den i vapenhuset väl pryder sin plats. Den följer
till sin hufvudform typer från Tyskland under götiska perioden.
Af intresse är att observera huru den götiska stilens arkitek-
toniska motiv upptagits och bearbetats i det smidda jernet på
ett för detta material karakteristiskt sätt. Lampetten visar oss
en tillämpning af medeltidsmotiv på en mera modern uppgift;
det är en gasarm som iklädts götisk skrud för att bringas i
öfverensstämmelse med det rum den skall upplysa och lösningen
synes oss särdeles tillfredsställande både hvad beträffar komposi-
tion och utförande. Lampetterna äro till ett antal af emot 50
st. fästa vid pelarknippena, såväl mot kyrkans midtelskepp som
mot sidoskeppen.
Ritningarne till dessa smidesarbeten äro utförda af arkitek-
ten August Lindegren, som under de senaste åren på ett lyckligt
sätt arbetat i konstslöjdens tjenst. Smidesarbetet är verkstäldt
af Johannes Petterson, som efter långvariga studier i Tyskland
bl, a. hos • den kände konstsmeden Pulsch i Berlin börjat att
arbeta inom denna i Stockholm under en lång tid vårdslösade
yrkesgren. P. har i de här afbildade föremålen ådagalagt sig
ega både teknisk duglighet och konstförstånd.
Pl. 2. ii// si/fver^är/, utförda af Christian Precht
omkr. 1742. Än i dag är det i hufvudsak rokokotidens mönster som
i bleknad och ofta missförstådd skepnad gå igen i vår samtids
silfverarbeten, sedan de pä klassiska förebilder stödda formerna,
sådana de framträda under slutet af förra och början af detta
århundradet, fullkomligt spelt ut sin roll. Blott i vissa land, t,
ex. Österrike, der man med full afsigt sträfvar att frigöra sig
från de gamla traditionerna inom konstslöjden och bilda nya,
har man än en gång sökt sig tillbaka till antika och renässans-
förebilder och ur dem velat skapa en modern stilart. Men i
allmänhet är vårt bordsilfver, kaffekannor, tekannor, skedar, gafflar,
ja, ända till praktpjeserna ingenting annat än ofta misshandlade eller
i slentrian stelnade afkomlingar af rokokons konstslöjd. Det kan
ju under sådana förhållanden vara rätt angenämt och nyttigt att
se och studera arbetsritningar för sjelfva denna tid, och dymedels
lära känna de äkta, oförfalskade mönstren för vår egen slöjd på
detta område.
En lycklig händelse har till våra dagar bevarat några blad
dylika ritningar, af hvilka här i fjerdedels storlek och autotypi
återgifves ett, framställande sju pjeser. Af underskrifter, stil och
vigtuppgifter som finnas å dessa blad framgår, att de äro sven-
ska originalritningar, utförda kring 1742, och framställa verkligen
utförda eller på lager varande arbeten från en Stockholmsverk-
stad. Handstil, ritmanér — de äro i röd och svart krita — samt öfriga
kännetecknen tyda på att de härröra från en af 1700-talets be-
römdaste mästare, den under resor och sjelfstudium utbildade
C/i!’/si/an Pree/ii, en son till den i vår konsthistoria bekante
bildhuggaren Burchard Precht och broder till den likaledes ej
sällan omtalade k. hofkonduktören Gustaf Precht, som var den
egentlige upphofsmannen till de stora altarprydnaderna i Upsala
domkyrka. Christian Precht var född 1706, egnade sig åt guld-
smedsyrket, blef ledamot af k. målare akademien vid dess stiftelse
1732 samt ingick sedan kompaniskap med sin nyssnämde broder
om tillverkning af så väl skulpturer och speglar som af guld- och
silfverarbeten, enligt hvad man känner af ett gammalt adresskort
från deras etablissement. Der nämnas särskildt att de utförde
»des vaiselles» (bordskärl). Sannolikt är det från denna tid som
ofvan nämda ritningar, hvilka äfven upptaga bordsprydnader
m. m., härröra. Precht afled iTTg
Föremålen äro frän venster till höger och nedifrån; kaffe-
kanna, gräddkanna (äfven tekanna), gräddkanna på sin värmare,
sockerskål, 2 tekannor och gräddkanna. Formerna, mjuka och
behagliga, äro i hög grad karakteristiska för den svenska rokokon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
