Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3, 1889 - Våra planscher - Om skyltar och skyltmålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
XOJVSTSLÖ^^
med snedreffiade kroppar, kartuscher vid fotter och pipar, ägg-
stafvar kring de större lockkanterna och svarta trähandtag. Blott
på tekannan längst upp till venster ses en ansats af ett musselverk
(rocaille), hvilket är så betecknande för det samtida franska
silfversmidet (jfr Germain’s »Élemens d’orfévrere»; 1748). Det
mest beaktansvärda i dessa ritningar är hufvudformens säkerhet
och tillika smidighet samt dekorationernas måtta och smak. I
det afseendet äro de verkliga mönster i sin art. —ni.
Pl., 3 och 4. Gamma/ e/ö/ r /rån Siac^Ao/m. Denna dörr
förvärfvades af antiqvitetshandlanden A. Matsson från en vind
till huset n:o 4 Österlånggatan. Antagligt är emellertid att den
ursprungligen tillhört det något dyrbarare utstyrda huset n:o 2
samma gata.
Sjelfva dörren är af ljus ek med inläggningar af ek, lönn
och något apel samt bränd björk i qvadrorna. Ramstyckena
äro af masurbjörk. Den bär, likasom huset i hvilket den fanns,
årtalet 1632. Restaureringen är förtjenstfullt utförd af L. O.
Löfmark.
Om skijltar och skgltmålning.
c|^l)andelsmannen, industriidkaren, handtverkaren, med ett ord
c®»!» de som tillverka och hålla varor i en eller annan form
till afsalu behöfva alla hvar för sig ett medel, skylt o. d. för att
vid sig och sin verksamhet fästa allmänhetens uppmärksamhet.
Ett gif akt till de förbigående, här bor N. N. et Co., tillverkar
och försäljer det eller det o. s. v. Ett annat slag af skyltning
är annonspuffar och reklamer som genom tidningsbladets försorg
flyga land och rike omkring, och der den aflägsnaste vrå af
verlden blir underkunnig om vissa varors förträfflighet. Men
innan tidningsväsendet nådde det omfång, som det
* nu intager,
var skyltningen inskränkt till den egentliga skylten öfver egen
dörr
* antingen rätt uthängande eller plant fästa mot väggen.
Oftast var den utförd med verkligt mästerskap och många sådana
skyltar, bevarade till vår tid, utgöra präktiga förebilder^ från
gångna tiders konstskicklighet. Detta var isynnerhet fallet då
egaren sjelf, t. ex. smeden, hade förfärdigat sin skylt. Här har mästaren
ofta nedlagt hela sin konstfärdighet och talang, för att för samtid och
efterverld visa hvad han dugde till. En och annan qvarlefva från denna
tid får man någon gång se i Stockholms utkanter, i småstäderna
eller i — någon samling af fornsaker. Det sista i den vägen
äro våra källareskyltar med sina drufvor, blad och stjälkar, alt
af böjdt och drifvet jern. Öfriga yrken hade sina olika emblem,
sä hade smeden jemte konstigt smidda blad och ornament der-
under sin förgylda nyckel, barberaren sin å kanten utskurna tvätt-
skål, pantlånaren en gyllene kula, skomakaren en stöfvel, vagn-
makaren ett hjul och kanske någon gång ett helt ekipage, som
på sina krokar dinglade för vinden. Värdshusskyltarne voro dock
de som mest varierade både med namn och attributer. Mäster
Anders, Piperska muren. Tuppen, Galten, Tennknappen, Silfver-
skåpet. Gyllene Drufvan, Den gyldene Freden, Remmaren m. fl. äro
ju för oss alla kända namn frän vår närmaste tid. Oftast var
namnet i bild utmåladt, texten dertill var ibland rätt komisk
och bidrog då icke litet till ställets ryktbarhet. »Detta skall
vara ett legion», skrifver en målare under sin nyss färdiga bild
af djurens konung. Gamla tidens små fönster med blyinfattade
rutor lemnade intet tillfälle till att exponera varor och af fruktan
för tjufvar förläde egaren ofta sina skatter djupt in i försälj-
ningslokalens dunklaste vrå, der kunden, rikemannen hade att
uppsöka dem. Huru annorlunda är det ej nu. De små bly-
infattade rutorna förekomma väl någon gång, men endast som
gengångare från gamla tiden eller för att åt vissa lokaler, såsom
t. ex. ölhallar o. d., bereda gammaldags stämning och deri-
genom draga folk. De präktiga och praktiska skyltfönstren, med
sina stora spegelglas, der oftast en god del af butikens innehåll
kan exponeras och som utöfva stor dragningskraft på en förbipasse-
rande publik; de ståtliga skyltarna ofvanför och vid sidan afdesamma,
de väldiga annonserna med sina firmamärken i tidningarna, allt
detta är icke nog. Kunskapen om affären måste spridas i vida
kretsar, skylten måste så att säga möta kunden öfver allt där
* Brokiga och granna färger kunna och böra användas för tillfällig
skyltning på kort tid. I längden trötta de ögat och blifva vedervärdiga.
* En förordning af Carl 9 år 1603 påbjöd uthängande skyltar och be-
stämde deras utseende för de dä i Stockholm varande 5 öppna värdshusen. Se
Gamla Stockholm.
han passerar, pä plank, husväggar, gärdesgårdar, berghällar, fin-
nas med ett ord på alla i ögonen fallande platser och detta icke
endast i det samhälle där affären bedrifves, utan långt ut ernot
och utom landets gränser; tidt och ofta och öfver allt skall den
blifvande kunden påminnas och slutligen blir det honom icke
längre möjligt att glömma. Följden är gifven, annonsören har
fått en ny kund, som i sin ordning för andra blifvit en lefvande
annons.
Såsom exempel på storartad annonsering vill jag nämna
pariserkramvarufirman »A la ville de Paris», hvars annonser, med
brun botten och alnshöga bokstäfver, äkta guld, äro synliga redan i
Belgien i norr, invid Strassburg i öster och ända intill spanska gränsen
och Medelhafvets kuster i söder. Alla dessa tusentals skyltar må-
lades för åtskilliga år sedan af en pariserfirma, på en gång och
blefvo nästan samtidigt färdiga och betalades med 2to tusen frs.
Detta är intet enstaka exempel, fastän ett af de mest storartade
i annonsering. Engelsmannens och framför allt amerikanens an-
nons- och reklamväsende äro allt för namnkunniga för att blott,
i samband med föregående, behöfva omnämnas.
Visserligen fästa sig i minnet och glömmas aldrig sådana
skyltar som »Aer iveias ocA sverias AansAar:i>, »ffär/år Afan G/as»
o. s. V. Sådana komma väl alltid att finnas, man läser dem,
skrattar, omnämner dem för vänner och bekanta o. s. v. Skylten
har uppfyllt sitt ändamål, men med örfilar åt den goda smaken.
Till samma kategori kan man hänföra sådana, där bokstäfverna
perspektiviskt skjuta långt inåt frän ytan, vare sig bakom finnes
ett boningsrum eller ett jernstaket, eller då bokstäfverna äro
stälda på kant ut frän väggen; äro de då till på köpet rikt or-
nerade, sä vill det sannerligen ej så litet förstånd till att taga
reda på inskriftens rätta mening.
Nä väl! Hur skall en skylt se ut? frågar Ni. Jo, den skall
synas pä så långt håll som möjligt, vara lättläst och rätt stafvad,
konstnärligt utförd i vackra, men ej brokiga färger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
