Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 1, Årg. 3 (1891) - Till våra prenumeranter - Magnus Isæus †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INNEHÅLL: Till våra prenumeranter. — Magnus Isteus. — Stil inom konstindustrien. — Japansk dekorationskonst — Våra
fris utförd i sgraffito efter kartonger af Julius Kronberg. 2. Broderi från en stubb. 3. Väggskåp från Roma kyrka,
lämpning. — Industriutställningen i Göteborg 1891. — Notiser.
planscher, i. Figurer från en
4. Hängskåp — modern till-
Till våra prenumeranter.
å vi nu efter en tids uppehåll åter fortsätta utgifvandet
af denna vår publikation, äro vi skyldiga våra prenu-
meranter en förklaring beträffande detta uppehåll. Samtidigt
med utgifvandet af andra årgångens sista häfte i början af inne-
varande år ingick utgifvaren, i likhet med året förut, till Kongl,
Maj:t med en underdånig anhållan om statsunderstöd för den
kommande årgången. Förlidet år fortsattes utgifvandet utan
att invänta höga vederbörandes svar och under förhoppning
att den gjorda ansökan skulle bifallas. Denna blef emellertid
då afslagen och tidskriftens utgifvare drabbades af en mot-
svarande förlust. — Detta föranledde oss att i år afvakta
Kongl. Maj:ts svar innan vi läto arbetet fortgå, och då svaret !
dröjde uppkom ett uppskof med utgifvandet. Då nu vår
anhållan blifvit beviljad, se vi oss i stånd att fortsätta företaget
samt hysa det hoppet, att detta uppehåll icke förefallit våra
vänner och prenumeranter så långt, att det förminskat deras
förut visade intresse för tidskriften, och det är under denna
förhoppning som vi härmed utlemna i ;sta häftet af tidskriftens
IILdje årgång.
Vi vilja redan nu påpeka, att vi med särskildt intresse
komma att följa den industriutställning, som under instundande
sommar skall anordnas i Göteborg, och som synes blifva af
stor betydelse ej minst i konstindustrielt afseende.
Bedakiionen.
Magnus Isccus.
ä IsjEus 1866, det stora e.xpositionsåret, afslutade sina
studier vid Konstakademien, var det ej många af våra
konstnärer, som ställde sina krafter till konstslöjdens tjenst.
Expositionen visade visserligen exempel på att en och annan
utöfvare af den »stora konsten» äfven lånade sin talang åt den
»lilla»,’ men det vigtiga samarbetet och samförståndet mellan
olika konstutöfvare saknade.s dock ännu. Tvänne är senare
tog Isaeus anställning vid Gustafsbergs fabrik såsom dekoratör
samt lärare vid denna fabriks teckningsskola, der han med
mycken framgång arbetade och bidrog till fabrikens höjande i
konstnärligt afseende. Efter fem års verksamhet vid Gustafs-
berg återflyttade Isseus till Stockholm, der han slog sig ner
såsom praktiserande arkitekt, och har en mängd byggnader af
olika slag blifvit uppförda efter Isaei ritningar. Hans begåf-
ning låg hufvudsakligen åt det dekorativa, derom vittna ut-
smyckningen af våra största kaféer och andra offentliga lokaler,
och det var derföre förklarligt att Isaei talang flitigt togs i an-
språk vid större offentliga festligheter, såsom vegamännens emot-
tagande, kronprinsparets intåg i Stockholm o. s. v. Under en
följd af år hade Iseus det svåra uppdraget att vara Sveriges
stående expositionsanordnare så inom som utom landet: vid
landtbruksmötet i Stockholm 1886, utställningarne i Paris, Phila-
delfia, Köpenhamn o. s. v.
Jemte sin verksamhet som byggnadskonstnär egnade han
sig dock fortfarande ät konstindustriens olika branscher. Så-
lunda gjorde han utkasten till den drakskeppsformade blomster-
skålen som var en af gåfvorna till konung Oscar och drott-
ning Sofia å deras silfverbröllopsdag, samt till den dyrbara silfver-
servis som förärades kronprinsparet af svenska qvinnor o. s. v.
Af Svenska slöjdföreningens konstslöjdutskott var han en nitisk
ledamot, och äfven vår tidskrift egde i honom en intresserad
medarbetare. Iseus föddes den 7 juni 1841, blef 1873 lärare
vid tekniska högskolan samt professor i byggnadskonst der-
sammastädes 1882; han dog den 24 Maj detta år efterlem-
nande maka född Westin. Med IseI bortgång har vår konst-
slöjd förlorat en af sina mest begåfvade utöfvare och intres-
serade förespråkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
