Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häft. 3—4, Årg. 3 (1891)
- Anteckningar från industriutställningen i Göteborg sommaren 1891
- Arbeten uti sten, porslin och glas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Sy£NSX KONSTSLÖ^^
tillfredsställande sätt, och den gaf genast, intryck af ärliga
sträfvanden och gediget arbete inom de olika industrigrenar,
som den omfattade.
*
Arbeten uti sten, porslin och glas.
Vår stenindustri, som under en lång följd af år legat i
sorglig lägervall, har pä senaste tiden börjat uppblomstra på
ett sätt, som innebär goda förhoppningar för framtiden. Inom
arkitekturen har det naturliga materialet åter börjat intaga sin
rätta plats, förlänande dess skapelser en större varaktighet
och ett sannare konstnärligt värde, och äfven inom åtskilliga
områden af konstslöjden borde mänga af vära bergarter kunna
finna användning och detta pä ett sådant sätt, att vi för dessa
stenprodukter skulle kunna bereda afsättning i utlandet.
Den af nSveriges Geo/o£-isia anordnade
utställningen af bearbetbara bergarter var mycket upplysande
och af stort intresse, och det är med verklig tillfredsställelse
som fackmannen och fosterlandsvännen sett huru denna insti-
tution alltmera börjat arbeta den praktiska nyttan i händerna
och verkat väckande pä de »slumrande millionerna». Det var
riktigt en ögonfägnad att betrakta dessa finhuggna, slipade
eller polerade stenprofver i olika färger och varierande mate-
riel. Granit i snart sagdt alla kulörer; hvit, vaxgul och rosen-
färgad urkalksten; grå och röd sandsten, öfversilurisk kalksten
från Gotland; porfyr och diabas frän Elfdalen o. s. v., o. s. v.
Denna utställning lemnade oss ett begrepp om de skatter af
råmaterial, som ännu väntar pä sin bearbetning; det är visser-
ligen sant, att denna bearbetning är mödosam och dyrbar,
men med användning af lämpliga arbetsmetoder bör den dock
kunna löna sig, isynnerhet dä man beräknar materialiets mot-
ståndskraft mot tidens åverkan. Vid sidan af denna utställ-
ning af svenska bergarter, som ytterligare illustreras med en
karta, utvisande fyndorterna samt de f. n. arbetande svenska
stenbrotten, fans äfven för jemförelses skull exponerade ut-
ländska likartade bergarter, och en sådan jemförelse behöfde
ingalunda utfalla till Sveriges nackdel.
Bearbetade stenarter frän åtskilliga svenska stenbrott fun-
nos äfven, såsom fina stenhuggeriarbeten frän YxJuilts Sten-
hvilket särskildt i hufvudstadens bygg-
nadsverksamhet spelat en betydelsefull roll under de senare
åren och i sin mån bidragit att höja stenindustrien till jionsi-
industri; vidare K2Aig-/-efis äji^a i Uddevalla, ett af de äldsta
och förnämsta granitbrotten i riket, som bland annat utstälde
en förträffligt arbetad, särdeles smakfull fontän af polerad gra-
nit samt d:o vaser; //. från Göteborg uppvisade gan-
ska vackra och väl arbetade grafvärdar, s/i/eri vid
Falkenberg äfvenledes grafvärdar m. m. samt L. W.
Gässäter och Jiåiäcks listverk m. m. af kalk och
sandsten, m. fl. stenbrott frän skilda delar af landet. Och
det är att hoppas, att ju mera vära arkitekter förmå inarbeta
den naturliga stenen såsom material i vära byggnader, ju mera
skall stenindustrien utvidga och utveckla sig icke minst i konst-
närligt afseende.
En annan rent konstindustriel verksamhet inom stenindu-
strien utöfvas af y A. i Orsa, som återupptagit
Elfdalens porfyrverk och som uti fröken S. Giöbels afdelning
exponerade åtskilliga prydliga porfyrföremäl såsom stakar,
lampor, vaser m. m. Herr M:s sträfvanden äro värda all upp-
muntran och borde finna en sådan såväl inom som utom lan-
det uti inköp och beställningar.
I och med detsamma vär byggnadskonst började afkasta
sin af gipskrumelurer och putsmassa bestående maskeraddrägt
och blotta materialet, började också ett nytt skede för vär
tegelindustri; man måste åstadkomma ett fabrikat, som tålde
vid att utsättas för klimatets inverkan och granskande ögon.
Teglet frän intager i båda dessa afseenden en fram-
stående plats, ehuruväl åtskilliga af de äldre s. k. fasadornamenten
utan afsaknad kunnat vara borta eller ännu hellre ersatts med
andra mera smakfulla former, ty en i tekniskt afseende så väl
förfaren fabrik bör, om den erhåller goda modeller, kunna
göra vackra saker lika lätt som fula. Det sedan länge till-
baka välkända utstälde bland annat
äfven en samling vaser, blomkrukor, kannor och fat m. m.,
öfverdragna med vacker färgad glasyr, och af god dekorativ
effekt och betingade måttliga priser. Denna industrigren är
visserligen en ringa del af anstaltens mångsidiga verksamhet,
men den borde icke dess mindre omhuldas af bolaget, då den
helt säkert skall komma att röna uppmuntran frän allmänhe-
tens sida. Och sådana arbeten som de vackra blomsterkru-
korna eller de lustiga variationerna pä »en stukad hatt» voro
både effektfulla och nöjsamma samt visade, att upphofsmannen
hvarken saknat smak eller —■ godt lynne; tvänne egenskaper
som vär konstindustri är i stort behof utaf.
På det keramiska området spelade dock nu som tillförene
porslinsfabrikerna första fiolen. Det var Rörstrand och Gustafs-
berg, som genast vid inträdet täflade om den besökandes be-
vågenhet. Man beundrade och jemförde och gladdes ät de
präktiga utställningarne. Man möttes också här af såväl gamla
bekanta arbeten som af nya intressanta pjeser. Gustafsberg
exelerade som vanligt i sina parianfigurer efter äldre och nyare
mästare, Rörstrand utmärkte sig för sin glänsande majolika-
mälning och sina sedan länge högt värderade kakelugnar o.
s. V. Men det var hufvudsakligen det nya, som drog upp-
märksamheten till sig; och detta nya bestod icke blott i nya
former och färger utan äfven i tillämpningen af nya metoder,
nya massor, nya glasyrer o. s. v. Vända vi oss dä först till
Jiörsirands utställning, finna vi här nyheter af mänga slag.
Bland de präktigaste var säkerligen en bordservis af något
»empir»-artad karakter med breda blåa bräddar, pä hvilka
funnos i glasyren inetsade och förgylda band, det hela af en
mycket nobel, men kanske något kylig, effekt. Under de se-
naste åren har man på Rörstrand börjat använda en slags
flussade färger, som målas pä glasyren, men möjliggöra en
lättare teknik. Dessa färger hade användts dels för dekore-
ring af bordserviser, dels hade man dermed ornerat några
prydnadsvaser: en vas i blått, målad af fröken M. Anderberg,
en annan i flera färger målad vas, framställande de fyra väder-
strecken, målad af C. Lindström efter utkast af H. Hörlin,
m. fl. föremål. Man har också på porslinet börjat använda
en slags emaljmälning, påminnande om limogeemaljen. Ett
af H. Tryggelin mäladt och komponeradt fat var ett sär-
deles vackert exempel pä denna slags dekorationsmetod, likaså
en efter Tryggelins ritning af A. Eriksson i flera färger och
guld malad kamin, med svartblä totalfärg. Luckan till denna
kamin var af drifven messing, ett förtjenstfullt arbete af S.
Bengtsson i Lund. För öfrigt märktes fina arbeten, dekore-
rade »påt sur påt», af A. Eriksson, glasyrmålade pjeser med
smidade ornament, o. s. v. Bland nyare mera i ögonen fal-
lande modeller anteckna vi: ett par större urnor, i ivorymassa,
hvilande pa postament, bestående af fyra elefantsnablar, mo-
dellerade af A. Öberg och målade med majolika- och emalj-
fäiger, guld och silfver af A. Pettersson, en vas med land-
skap af A. Törne, maladt i blått af konstnären sjelf, ett par
stora, tillplattade, egendomliga vaser i guld och blått, bärande
kungens och drottningens porträtt, målade af C. Lindström,
ett par satesumavaser, malade af C. J. Johansson, m. m. Slut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 5 17:44:01 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkonslo/0208.html
