Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, Årg. 3 (1891) - Anteckningar från industriutställningen i Göteborg sommaren 1891 - Arbeten uti sten, porslin och glas - Textila arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KONSTSLÖfD
ligen böra vi nämna den eleganta fontänen, som intog utställ-
ningsbyggnadens midt; ett gediget och smakfullt arbete, hvars
behagliga form och harmoniska färgverkan tillvann sig allmänt
erkännande. Färgefifekten förhöjdes genom en »reflet métal-
lique», som är karakteristisk för denj spansk-moriska fajansen.
Ritningen till fontänen var utförd af H. Tryggelin, modellen
af A. Öberg och färgvalet bestämdt af H. Hörlin.
Bland de från Gustafsberg utställda arbetena böra fram-
hållas de i blått och guld målade prydnadsföremålen, tallrikar,
vaser m. m., hvars dekorering på ett berömvärdt sätt var ut-
förd i underglasyrmålning af P. Möller. De efter M. Isaeus’
ritningar utförda och af Ekberg målade, på sin tid mycket
omtyckta »fornnordiska pjeserna», visade en smakriktning, som
väl i det närmaste är öfvergifven; och det var egendomligt
att vid sidan af dessa arbeten i stränga, stiliserade former se
fabrikens nyaste produkter af en modern, naturalistisk karakter,
de flesta utförda efter H. Åslunds teckningar. Bland dessa
senare märktes åtskilliga prydnadsvaser, en med en uppgående
sol öfver ett fiskuppfyldt haf, en annan dekorerad med isberg
och isbjörnar, — prydnadstallrikar, deraf en framställande en
skyddsängel, omgifven af stjernor, — paraplyställ, ornerade
med naturalistiskt hållna tistlar och andra växter m. m.
Samtliga föremålen visade en ungdomsfrisk sträfvan och fan-
tasi hos upphofsmannen, ehuruväl det tekniska utförandet ännu
ej stod i förhållande till uppgifternas stora svårigheter. Ty
den teknik, som här användts, underglasyrmålning i flera
färger, är ytterst svår och fordrar framför allt stor erfarenhet;
men af de utstälda föremålen vill det synas, som om hrr Möl-
ler och Åslund, hvilka i samarbete utfört dessa pjeser, om de
fortgå såsom de börjat, borde kunna utveckla denna riktning
på ett för fabriken och dem sjelfva hedrande sätt. Vidare
märktes en särdeles prydlig vas, utförd efter ritning af B. Wal-
lenius i en slags japansk karakter, målade kärl uti italiensk
renässans af Ekberg samt äfven här ett par mindre »kunga-
vaser» med porträtt målade af F. Hebsel. Det var med
glädje, som konstvännen vid denna utställning kunde konsta-
tera de goda framsteg, som kännetecknade våra två stora
porslinsfabrikers verksamhet under de senaste åren, och det
vore önskligt om den mera konstnärliga verksamheten allt
fortfarande fick tillfälle uppblomstra och utveckla sig.
Porslinsmålningar utstäldes äfven af fl/. C/eevef, som,
förut anstäld vid Rörstrand, en längre tid verkat såsom pri-
vatlärare först i Göteborg och sedan i Stockholm samt nu äter
i Göteborg. Hans arbeten kännetecknades af stor fulländning
i utförandet. Vidare hade fröken //e/ene Ho/cå; en liten sam-
ling måladt porslin, vittnande om stor flit och ganska mycken
smak vid valet af de använda mönstren; och det skulle helt
säkert i mer än ett afseende verka välgörande, om fröken H:s
sträfvanden blefvo mera uppmuntrade från allmänhetens sida,
än de hittills varit.
Förutom Rörstrand, som med ett halft dussin kakelugnar
och spislar af olika konstruktioner och former häfdade sitt
gamla anseende, uppträdde äfven åtskilliga andra kakelugns-
fabriker, såsom R. R. Rac^endorffs i Göteborg, Ä H.
Lundgrens ^aéel/aåriis aÅ;iiei>0/ag i Stockholm och Roieri
Reiersm i Helsingborg. Hvar och en visade ganska goda ar-
beten och vackra modeller, ehuruväl de just icke utmärkte sig
för någon sjelfständigare formgifning och icke kunde na sin
förebild Rörstrandsfabriken.
Glaset är ett material, som i värt land för närvarande
icke åtnjuter någon mera konstnärlig bearbetning. Man in-
skränker tillverkningen till buteljer och flaskor, fönsterglas och
enklare bordsglas af olika slag, men af de konstrikt förfärdi-
19
gade pokalerna eller vackert slipade glaskronorna, som under
föregående århundraden åstadkommos i vårt land, ser man nu
till dags intet motstycke. Och dock är väl glaset ett af de
tacksammaste materialen för en konstnärlig produktion; dess
glans, dess mottaglighet för de mest briljanta färger, de olika
sätten för dess bearbetande, som städse låter det personliga
komma till sin rätt, äro egenskaper som i andra länder ställt
glaset mycket högt som konstindustrielt material. £da a&de-
ia/ag vid Charlottenberg var den enda industriela anläggning,
som uppträdde pä utställningen, och dess arbeten voro ärliga
och goda, men någon egentlig konstnärlighet vidlådde dem ej,
och der denna sökte sig ett uttryck t. ex. i pokalerna, blef
det tungt och mindre tilltalande. Dessutom utställde Pariner,
Andersson & C:o, Göteborg, prof på glasgravering, och Vogei
hade å utställningsfältet anordnat en filial af sin verkstad uti
Stockholm. Dessa arbeten voro i tekniskt afseende ganska
goda, men det saknades det konstnärliga stöd, utan hvilket
en vidare utveckling är otänkbar.
Till glasarbetena torde ock de målade fönstren från Svenska
glasmåleriaktiebolaget i Göteborg och Stockholms glasmålnings-
och konstglasmästerianstalt räknas. Det är med glädje, som
den för vår konstslöjd intresserade sett, huru glasmäleriet under
de senare åren börjat uppblomstra i Sverige, och vi hafva
redan haft tillfälle att påpeka artisten Reinhold Callman-
ders förtjenster om denna vackra konstarts återupptagande.
Herr C. är föreståndare för Svenska g/asmå/eriaéPeéo/agei i
Göieiorg, som på utställningen låtit åt sig uppföra ett särskildt
»kapell». De uppvisade mälningnrne voro till större delen
afsedda för kyrkfönster och komponerade i olika stilar från
romansk till renässans. Bäst syntes oss herr C. lyckats, då
han följt en strängare stil vid sina framställningar och man
gör otvifvelaktigt klokast, om man särskildt vid monumentala
arbeten häller fast vid den af sjelfva tekniken betingade stränga
stiliseringen. Man kan från Tyskland hämta varning att
ej förväxla fönstermålningar med transparanta taflor i en mera
realistisk stil. Siock/io/ms g/aswåbdngs- oc/i g/asmäsieri-
ansfa^i innehafves af hrr JVeuman & Voge/, som likaledes hade
utstält vackra prof pä sin konst. Om än i artistiskt afseende
underlägsna den göteborgska anstalten, visade den sig dock i
tekniskt hänseende vara särdeles framstående. Det vore önsk-
ligt, att våra arkitekter och allmänheten genom beställningar
och inköp uppmuntrade dessa anstalter, sä att de mätte kunna
utveckla sig och fullständigt upptaga täflan med utlandet.
Textila arbeten.
Såsom man kunde förmoda, var textilkonsten både rikligt
och väl repre.senterad pä industriexpositionen i Göteborg. Man
förnyade gerna bekantskapen med den välkända firman Jacob
och Thora Kulles gedigna och smakfulla arbeten, framför
allt de präktiga väfnaderna. Likaså hade Kulturhistoriska
föreningen för södra Sverige mött med en både rik och om-
vexlande samling förträffliga väfnader, och bland dessa ådrogo
sig särskildt gobelinväfnaderna den besökandes uppmärksamhet.
En väfverska, Benkta Olsson, öfvade den vackra konsten
pä stället, så att åskådaren kunde få en idé om de svårighe-
ter och den tidsutdrägt, som äro förknippade med denna väf-
nadsart. Det var blott skada, att det valda mönstret, ett
småpetigt, symetriskt bottenmönster, icke var lämpligt för
gobelintekniken samt sålunda helt säkert gaf allmänheten en
oriktig föreställning om denna väfnads tekniska tillämpning.
Utan tvifvel hade det varit i alla afseenden mera instruktivt,
om man låtit väfverskan helt enkelt kopiera en bit gammal
gobelin. Detta hade varit bättre både för publikens upply-
sande och — väfverskans öfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
