Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 3—4, Årg. 3 (1891) - Anteckningar från industriutställningen i Göteborg sommaren 1891 - Textila arbeten - Om möbelindustrien vid utställningen i Göteborg 1891, af Hans Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Sy£NSA^ AOJVSrSLÖ^^
Fröken S. Giöbel hade uti sin afdelning bland annat äfven
utstält en betydande mängd broderier och andra textilarbeten,
ganska ofta visande originalitet i kompositionen, alltid utförda
på ett tillfredsställande sätt. Fröken Maria Adelborg, som
förestår den textila afdelningen, har genom lyckliga grepp sär-
skildt i vår mönsterskatt från vasatiden på ett erkännansvärdt
sätt riktat vår modellsaniling för broderier. Understundom
kunna färgstämningarne väl verka något oroliga och formerna
glida ur skalan, men det hela vittnar
om ett ärligt sökande, och resultaten
äro, som sagdt, ofta mycket lyckade.
I Göteborg har fröken Ellen Ahlberg,
som under någon tid varit kommissionär
för »Handarbetets vänner», etablerat en
anstalt för konstsömnad, och efter de i
somras utstälda arbetena att döma, har
hon slagit in på en riktig väg. En del
af mönstren voro ganska originela på
samma gång de vittnade om förmåga
att arrangera både former ooh färger.
Dock kunde man anmärka, att bland
broderierna en slags väfnadsimitation
mycket ofta förekom. Detta är ju i
och för sig icke något ondt, men dessa
slags broderier måste i konstnärligt af-
seende räknas till en lägre art, der den
geometriska karakteren blir den bestäm-
mande faktorn, hvilken å ena sidan skyd-
dar mot större misstag och stilbrott, men
å andra är oförmögen en högre konst-
utveckling.
För öfrigt märktes en hel rad ut-
ställarinnor, som ettdera i all anspråks-
löshet sysslade med textilkonsten såsom
husslöjd, eller ock uppträdde med mera
omfångsrika uppvisningar, vittnande om
mångsidig och konstförfarenverksamhet.
Bland de förra funno vi mänga, som pä
husflitens område intogo ett framstående
rum både hvad beträffar val af mönster
och utförande, — vi erinra oss särskildt
en portier af fröken Lilly Zickerman,
Sköfde, knypplade spetsar af fröken In-
gelotz, Vadstena — men naturligtvis
ännu flera, som förvexlat det konstnär-
liga med det konstiga eller konstlade;
och det var nästan rörande huru som-
Högsäte, komp, af frk S. Gisberg; broderiet utf. hos Hand-
arbetets vänner, bänken utf. af J. R. Almgren, Stockholm.
liga hade offrat tid och arbete för att besegra tekniska svå-
righeter, hvars öfvervinnande för den arbetande tydligen ut-
gjort konstens konst.
/öl- /lemsiöjä i Göteborg, en privat läroanstalt, som
endast fortgått en kortare tid, hade en särdeles vacker utställ-
ning af bl. a. textila arbeten: väfnader utförda under ledning
af fröknarna Lotte Grön vall, Ida Drakenberg och Hanna
Larsson, samt sömnad under ledning af fröken Maria Nor-
denfelt. De förstnämnda arbetena omfattade såväl linne-och
bomullsväfnader, dräll, upphämta och dukagång o. s. v., som
ylleväfnader i rödlakan, krabbasnår och flossa m. m. Söm-
naden utgjordes dels af en särskild skol-
kurs, dels maskinsöm och hvitbroderi,
dels egentlig konstsöm, omfattande olika
tekniker: Hardangersöm, plattsöin, på-
läggsöm, schattersöm, flätsöm, m. fl.
De flesta mönstren voro sammanstälda i
skolan och vittnade godt om de unga
ledarinnornas smak och omdöme, och
fortfara de att arbeta lika ärligt och kun-
nigt, skall deras företag helt säkert krö-
nas med framgång och blifva till stor
nytta just för hemslöjden. /oA» Leimings
vä/sAola i Norrköping uppträdde här för
första gängen vid någön större utställ-
ning. Vi hafva redan tillförene i denna
tidskrift med erkännande omnämnt denna
utmärkta läroanstalt och dess produkter,
och det var med glädje, som vi af de
utstälda föremålen erforo, att anstalten
fortfarande utvecklar sig på samma ge-
digna och i allo tillfredsställande sätt
under sin nitiske föreståndare ingeniör
Wennerströms ledning. De utställda
arbetena visade prof pä en hel mängd
olika väfnadsarter uti olika material, så-
som ylle, linne, silke o. s. v., och de an-
vända mönstren voro valda med god
urskiljning, delvis komponerade af ele-
verna sjelfva. Dä vi nu inom landet
kunna uppfostra fackmän pä väfnads-
omrädet, såväl arbetare och förmän som
tecknare och affärsmän, vore det under-
ligt, om ej en mera sjelfständig, inhemsk
industri skulle kunna uppstå — vi åsyfta
härvid hufvudsakligast de mera konst-
industriela väfnadsslagen. Hvarföre skulle
vi ej kunna göra dessa arbeten sjelfva i
stället för att som nu sker importera och
importera och importera? Hvar skall
man finna vår tids Alströmer? Det vore särdeles glädjande,
ifall denna anstalts utställning hade på någon företagsam af-
färsman öppnat ögonen för vära inhemska resurser.
Om möbelindustrien vid utställningen i Göteborg I891.
Ö
et var med en känsla af glad förhoppning, vänner af svensk
möbelindustri gick igenom den nyligen afslutade utställnin-
gen i Göteborg. Vi visste förut, att vårt land särskildt inom den
grenen af handtverkeri egde goda och mångsidiga förmågor hvad
yrkesskicklighet angår. Vi hade pä åtskilliga mindre utställnin-
gar och andra täflingsfält sett prof på ett arbete, som antagligen
kunnat uthärda täflan med det mästa af hvad man i utlandet
får se af samma slag.
En invändning har emellertid den intresserade vid besök
i våra utställningar med fog kunnat göra. Arbetsskickligheten ha
vi visserligen till stor del inne. Men hvar är den konstnärliga
bildning, som bör uttala sig icke blott i valet af mönster för
det framställda arbetet, utan äfven i själfva utarbetningen af
arbetets detaljer? Hvar spårar man en personlig, bestämdt och
medvetet uttalad smak hos honom, som bestämmer öfver den ar-
betet karaktäriserande formen?
Man har visserligen vid hittills anordnade utställningar inom
industriföreningarne liksom äfven i möbelsnickarnes utställnings-
fönster haft tillfredsställelsen slippa se allt för grofva brott mot
en något så när sund smaks billigaste fordringar. Men hvarpå
har det berott? Man måste med missmod vidgå, att största
delen af våra bättre möbelformer och dekorationssätt från början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
