Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - EN HOLLÄNDSK MÅLARE - En holländsk målare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyldighet; derpå bad hon honom vara stilla, till dess han återvunnit fulla krafter, och
lita på deras omvårdnad.
Han blef först småningom bättre, och slutligen efter en månad kunde han lemna
sängen, och kläda sig. Han fann hos sig sina egna förut dåliga och under vandringen
nedsmutsade kläder, på ett förunderligt sätt förnyade och renade. De begge qvinnoma
hade nu flyttat ut i ett yttre rum, och sutto vid dess fönster och knypplade spetsar.
Han tackade dem hjertligt för deras vård, och frågade om de möjligtvis visste hvem
han var, och att de derföre upptagit honom så vänligt.
”Nej!” svarade modern, ”det veta vi icke.”
”Hvad kunde väl förmå er att taga vård om en karl, med så dåligt utseende, som
jag då säkert hade?”
"Guds vilja är att vi skola älska vår nästa, som oss sjelfva. Han har sagt:
herber-gerer gerna! Ni skulle kanske ha dött, om ni fatt ligga qvar, ty nätterna ha böijat
blifva mycket kalla.”
Brauwer hade förut knappt hört talas om en sådan bevekelsegrund. Alla hade velat
draga fördel af honom, endast Rubens hade visat sig oegennyttig; men det var för hans
konstnärs-skicklighets skull. Dessa qvinnor på landsbygden hade ej hört talas hvarken om
honom, Brauwer, eller ens om sjelfva Rubens, eller någon målarkonst.
Brauwer ansåg snart sig så stark, att han borde ånyo begifva sig på väg; men
modern bad honom dröja ännu några dagar, emedan hon ansåg- honom icke fullt frisk.
Han fann så väl huset, som dem sjelfva så angenäma, att han icke gjorde någon
invändning, och för att på något sätt vara till gagns ville han hjelpa dem med husets
små göromål, men det tilläto de icke. Allt var dessutom så väl i ordning, som om en
tomt i hemlighet verkställt allt.
"Kan ni läsa?” frågade modem följande dag. Då han bejakade frågan, bad hon
honom göra dem den tjensten att läsa för dem ur en bok, som hon framtog. Det var
en bibel; han hade aldrig förut sett en fullständig sådan. Han var just icke mycket
skicklig i läsekonsten, men tog sig snart, ty det gjorde honom så godt att göra dem till
viljes; de voro så olika hans mor; de bannade honom icke, utan blott uppmuntrade. De
hade, sade de i förut blott om söndagarne, haft tid att höra och läsa Guds ord, nu fingo
de höra det dagligen, under det de arbetade.
Adrian läste, och en helt ny verld gick upp för hans inre. Hans målareinbillning
såg snart bibelns store män, patriarker, profeter, konungar, apostlar och Herren sjelf
lefvande framför sig; om icke uti samma österländska drägter, likväl med sådana anleten,
som öfverensstämde med deras anda. Hvad han sjelf icke förstod förklarades af de begge
qvinnorna på ett så barnsligt enkelt sätt, att det blef fullt begripligt för honom. Bibeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
