- Project Runeberg -  Taflor af svenska konstnärer / Första serien /
53

(1856-1858) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - COLISÆUM - Colisæum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utsprång; hvart och ett af dessa uppbar en bjelke, som gick rätt upp genom ett hål \
taklisten, och höjde sig några fot deröfver; dessa ståndare, som gingo kring hela
byggnadens tak, uppburo det tak af tältduk, som jag sedan skall beskrifva. Trenne breda
trappsteg omgåfvo hela byggnaden nedtill, men dessa äro nu öfverhöljda af grus och spillror.

De åttatio hvalfbågarne i nedersta bottenvåningen voro ingångar till amphitheatern.

De voro numrerade. Trettioen af dessa återstå ännu, nemligen från 23 till 54. Genom

dessa många ingångar kunde folket komma ut och in efter behag, utan oreda. Hvaije
cu/ria, eller folkklass, hade sin särskilda bestämda ingång. Samma ordning iakttogs vid
Circus, den stora rännarebanan.

Somlige påstå att det varit fyra ingångar till arenan, men jag menar att det varit
blott två, en i vester och en i öster, hvilka ännu äro qvar. Derigenom ingingo
gladiatorerna , och infördes vilda djur, som förevisades. Murarne efter podium, som ännu äro
qvar, bevisa att inga flera ingångar funnits.”

”Hvad behöfs det att bevisa den saken?” frågade signoran.

”Jo, några lärde ha påstått att det varit fyra.”

”Hvem bryr sig om de lärde, det är enfaldigt och tråkigt folk! Ni är ett ovanligt

undantag, och jag tror er fullkomligt."

Johan var så ifrig i sin föreläsning, tyckte sig nästan sitta i en katheder på
Gustavianska lärosalen i Upsala, att han icke hörde hvarken denna eller hennes föregående
anmärkningar riktigt.

”Amphitheatern skildes från Esquilinska berget endast af vägen. Vid en hvalfbåge,
nemligen mellan 37 och 39 är ingen nummer utsatt, men öfver denna båge har jag sett

ett utsprång, som tycks ha varit underslag för en brygga, hvilken säkert begagnades af

k

kejsaren, för att komma obemärkt från palatset och baden på Esquilinska berget in i
amphitheatern.

Amphitheaterns inre var deladt i arena och fyra kring den löpande korridorer,
kallade vomitorii. Dessa korridorer ledde till de olika våningarnas trappor, till raderna och
deras platser.

Arenan omgafs af en stark mur, tolf eller femton fot hög, med gallerverk, för att
hindra vilddjuren att rusa upp mot åskådarna, och till ännu större säkerhet tycks der
hafva varit ett dike, fullt af vatten mellan arenan och muren.

Ofvanom denna mur var en platform kallad podium; närmast skådebanan ansågs
denna plats förnämast. Här satt derföre kejsaren, senatorer och alla store på Curuliska
stolar, jemte prester och Vestaliska jungfrur!”

”Ack, den som fått vara Vestalisk jungfru då!” sade signoran. ”Jag undrar om det
nyttjades operakikare den tiden?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkonstnar/1/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free