Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
bannlysning emot riksföreståndaren och hans anhängare,
förklarade Sture ovärdig att bekläda embete, och hans
ättlingar i andra led oskickliga att innehafva tjenster eller
beneficier inom det stift, inom hvilket erkebiskopen belägrades.
Denna bannlysning förnyades och skärptes 1519. Sture och
hans anhängare vore skyldige till hundratusende dukaters
böter, derest de icke inom förelagd tid satte Trolle i
fullkomlig frihet, lemnade Upsala kyrka ett slott lika godt med
eller bättre än det förstörda, och återställde eller ersatte all
kyrkans förlorade egendom.
Så uppstodo nordens mägtigaste prelater,
erkebiskoparne af Upsala och Lund, och den tredje, f. d.
erkebiskopen i Upsala Jakob Ulfsson, på samma gång med egen och
påfvens myndighet förtryckande den sak, som i Sverige
alltmera omfattades och behandlades som fäderneslandets och
frihetens. Händelserne sannade det yttrande, som redan
1497 tillskrefs Sten Sture den äldre, att ”biskoparne borde
icke hafva fasta gårdar, utan sitta vid deras kyrkor,”)” och
beredde folkets sinnen för de åtgärder som i Vesterås 1527
vidtogos att för framtiden afvärja den fara riket haft deraf
att ”biskoparne och kyrkans förmän varit för mägtige.”
Men ännu var måttet icke rågadt. Konung Kristierns
krigslycka framkallade snart åter Gustaf Trolle, som på
grund deraf att hans afsättning varit olaglig och aftvungen,
återtog sitt embete, blef konungens trognaste stöd, och,
åtminstone till sakens utvertes anseende, anledningen till Stock–
holmska blodbadet d. 8 nov. 1520, hvars minne tre
följande århundradens skiftande öden ej förmått utplåna ur
Svenska folkets hjertan. Erkebiskopen framträdde der som
åklagare, och mordens föregifna orsak var den förföljelse han
lidit, och det våld å kyrkans egendom, som af Sture och
hans medhållare skett. Gick än konungens hämnd längre
än Trolle åsyftat emot de män, hvilka nu ansågos och be-
1
*) Handlingar rör. Skandinaviens historia. D. 18, s. 20.
C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
