Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Slutligen bör anmärkas, att de gåfvor som tillföllo
kyrkan, ej alltid bestämdes för domkyrkan och biskopen, utan
stundom ock för vissa kanonier eller prebenden, för vanliga
sockenkyrkor eller deras prestbord, för hospitaler och
helgeandshus”), samt för kloster och gillen.
4. Kloster.
Kristendomens förste missionär till Sverige var munk.
Huru månge sedan hitkommit eller huru de lefvat, om
några munkföreningar här funnits, utom de regulära kaniker,
som tillhörde åtminstone en eller annan domkyrka, är
obekant. Först i tolfte århundradet började, såsom man med
visshet känner, klosteranläggningar inom landet.
Vid denna tid, då ock kristna kyrkan i Sverige
började vinna stadga, hade S. Benedicti regel, som till sina
grunddrag dittills gällde såsom förebild för vesterländska
klosterväsendet, efter flera reformer, isynnerhet vunnit anseende
genom den förbättring, som utgick ifrån klostret Citeaux,
och denna ordensform, Cisterciensernes, särdeles blifvit utmärkt
genom abboten i Clairvaux, den heliga Bernhard. Hos
honom skola konung Sverker d. ä. och hans gemål hafva
begärt, att han måtte sända munkar till Sverige, hvilke ock
ankommit 4444 och först bosatt sig i Alvastra och Varnhem.
Snart derefter, i början af trettonde århundradet, när
i södra och vestra Europa en genom kyrkans dåvarande
inrättning ej tillfridsställd hunger och törst efter Guds ord och
efter lif i Gudi uppkommit, och ledt till många dels
verkliga dels förmenta förvillelser, framträdde munkväsendet i en
ny efter tidens behof bildad skepnad.
Predikan och själavård
blefvo främsta syftet, och umgänge med folket dess vilkor,
då förut munkarne, såvida enskilde ej kallades till missions-
*) De förra sjukstugor, de senare fattighus och berbergen,
hvilka begge stodo under kyrkans uppsigt och vård.
Sv. Reform, Hist. I.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
