Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
1
I Åbo stift hade St. Britas orden eller Vadstena kloster
i Nådendal sin enda ättling inom dåvarande Sverige,
instiftadt ”särdeles för predikande, skriftermål och aflat skull,
som der mera sker än i andra ordnar”.
Dominikanermunkkloster voro i Åbo och Viborg. Franciskanerne hade
klostren Tlokarna, Viborg och Raumo. Om Cistercienserne inom
detta stift varit bosatte, synes ovisst, så vida ej Kökars
kloster på en af Åländska öarne dit hörde.
-
–
För att fullborda vår öfversigt, böra de kloster
tilläggas, hvilka lågo inom de landskaper, som vid
reformationstiden tillhörde Danmark och Norge, och således icke
försvunno i följe af Svenska kyrkans förändring.
Gottland, som låg under Linköpings stift, hade tvenne
rika Cistercienserstiftelser, munkklostret Gudvalla eller Roma
och det straxt utanför Visby stadsmur belägna nunneklostret
Solberga, samt inom staden ett svartbrödra- och ett
gråmunkekloster.
Det rika och vidsträckta erkebiskopsstiftet Lund hade
en stor mängd kloster. Benediktiner, äldre än
Cistercienserna, hade munkkloster i Lund, nunnekloster i Lund,
Bosjö och Börringe, och Cluniacenserne ett munkkloster 1 Lund.
Cistercienserna tillhörde Herrevad i Skåne och Ås i Halland.
Augustinerne voro bosatte i Dalby, Karmeliterne i
Landskrona, Premonstratenserne i Beckaskog, Tomerup och Öfved.
Dominikanernes kloster voro belägna i Lund, Helsingborg,
Åhus och Halmstad och möjligtvis Sölvitsborg och Malmö,
Franciskanernes i Lund, Malmö, Trelleborg, Ystad, Halmstad
och möjligtvis Torkö i Blekinge.
I Bohus län, under Opslo stift, lågo
premonstratenserklostret Draksmark), Kastelle augustinerkloster, samt fran-
*) Att det varit premonstrat.kloster antages af Lange (De
norske klosters historie i Middelalderen. Christiania 1847, s. 720),
hvilken ock (s. 721) säger sig icke känna på hvilka skäl Svenske
författare (Wieselgren m. fl.) tillägga detta kloster en så stor
betydelse såsom anstalt för lärd bildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
