Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
ciskanerklostren i Kongelf och Marstrand: de sistnämnda voro
dock temligen obekanta.
Af helt olika slag än klostren voro de gillen eller
brödraskaper, som under senare medeltiden inrättades i stort
antal, så att icke allenast hvarje stad hade flera, utan ock
i landtsocknar sådana funnos. De voro än för prester, än
för lekmän, oftast för ledamöter af begge stånden. De
voro egentligen föreningar inom borgerliga samhället, åsyftande
gemensamt beskydd och bistånd i råd och dåd, och
gemensamma nöjen eller dryckeslag. Men de tillhörde kyrkan i
det afseende att de voro benämnda efter frälsaren, jungfru
Maria eller något belgon, under hvars hägn de ställt sig, att
gillet höll gemensamma messor och bekostade själamessor för
aflidna medlemmar. De hade ock gemensam äfven fast
egendom *).
Slutligen böra här åtminstone omnämnas fromma
stiftelser, helgeandshus och hospitaler, då dessa vanligen
förbundos med ett brödraskap under en tid, som ej gaf
säkerhet genom blotta lagens beskydd, så vida ej en förening
fanns, hvilkens medlemmars väl var förbundet med
inrättningens bestånd. Så var t. e. en inrättning för sjuka och
fattiga i Upsala förenad med ett broderskap, hvilket skulle
nämna tvenne klerker och en lekman till dess närmare vård”).
Äfven till dessa inrättningar samlades egendom.
5. Bildningsanstalter och sedligt tillstånd.
De olika omdömen, som med hänseende till Svenska
folkets bildning och sedlighet blifvit uttalade, då man än
anklagat medeltiden för ytterlig råhet, än åter anklagar
konung Gustaf I att hafva för dessa ändamål verkat
förstörande, uppmana oss, för att kunna framställa kyrkoförbättringen
i sitt rätta ljus, att egna en kort undersökning åt dessa
*) Jfr. E. M. Fants Diss. de conviviis. Ups. 1782, 1785.
**) Dipl. Svec. 2, n:o 1467.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
