Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
länge lefva i fattigdom likväl icke kunnat undgå motsägelse.
Den hade ock med icke mindre motsägelse mottagit de
lekamliga gåfvor som blifvit den erbjudna: de kättare som då
uppstått, hade uppretat lekmännen, hvilke redan visat sig
fientligt sinnade mot kyrkan. Nu yrkade man åter, att
kyrkan borde genom afsägelse af verldslig egendom bringas till
likhet med den första: detta gjorde man för att gifva
kätteriet stöd”).
Ryktet om Olai verksamhet träffade likväl icke den
man oberedd, som skulle för en tid framstå som den gamla
trons trognaste och starkaste kämpe inom Sverige. Redan
förut hade Brask med uppmärksamt öga följt Lutherska
rörelsen i Tyskland. I februari 1523 skrifver han sig hafva
hört att Lutherska kätteriet vore i aftagande. Han hade,
skrifver han d. 7 maj, hört omtalas att en man i Strengnäs
hölle predikningar inför folket, hvilka åstadkommo
förargelse och söndring genom den Lutherska jäsningen: han
tager Gud til vittne, att han deröfver vore djupt bedröfvad,
då der icke vore någon kyrkans förman, som vakade för
dess frid**). Han kringskickade påfven Leo X:s bref af d.
23 aug. 1518 till kardinalen af Gaëta emot Luther***). Den
bittraste klagan och den mörkaste skildring öfver Svenska
kyrkans tillstånd meddelar ett bref, som Brask skref d. 7
mars 1523 till Mr. Johannes i Rom +): ”Riket vore skakadt
af krig, och man kunde ej komma till frid och ro. Då
man hoppades att genom konungens (Kristiern II:s)
antagande vinna fred och rikenas endrägt, så led man först det
svåraste nederlag. Krigets största tyngd lades på
kyrkan, hvilkens egendom och personer utblottades. Detta kunde
*) Brasks bref till utvalde biskop Magnus i Skara d. 12 juli
1523, i Skand. Handl. 17, 143.
**) L. c. 78, 118.
***) Om detta bref se Cnattingius, M. Luthers lefverne s. 104.
†) Sannolikt, ehuru det var Brask ännu obekant, den af
påfven vid denna tid till Sverige skickade legaten Johannes Magnus.
Brefvet finnes i Skand. Handl. 17, 84 £.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
