Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
man dock tåligt lida, om ingen annan hjelp funnes; men
det kunde ej med likgiltighet fördragas, då kyrkan derföre
ej fick någon annan tack än hat för sin kärlek. Om man
ville göra något för att återvinna kyrkans förlorade egendom,
skylldes man för snikenhet och trät lystnad; men om en
lekman ville åt kyrkans egendom eller dess personer, så
kunde den störste usling vara domare öfver kyrkan och dess
förmän. Ingen tröstade Åbo kyrka, som förlorat sin borg,
sina bästa klenoder och sin vid skeppsbrott omkomna herde.
Biskop Otto i Vesterås hade aflidit föregående sommaren vid
Stockholms belägring, och lemnat sin kyrka härjad af fiender
och i fattigdom. Strengnäs presterskap, tre gånger sköfladt
på ett år, sörjde öfver sin kyrkas lidanden. Skara kyrka,
uppbränd af fiender, jemrade sig och väckte andras jemmer öf–
ver dess öfvergifvenhet och dess stora nöd. Han ville icke
ens tala om Upsala kyrka, som utstått outsägliga lidanden.
Biskopen i Wexiö, en ålderstigen och krämpfull man, ställd
vid fientliga gränsen, fruktade nästan dagligen fångenskap.
Men Linköpings stift, hvaraf delar såsom Gottland, Öland,
Kalmar m. fl. innehades af fienderna, hade så blifvit allas
gemensamma rof genom otillbörliga gästningar och annan
tunga, att egendom, som förut varit fördömlig hos munkarna,
nu syntes hafva blifvit ännu fördömligare hos presterna.
Och om man klagade öfver tiondens borttagande,
gästningstunga och intrång i presteståndets frihet, så hette det att
man blott klandrade sina landsmän, som dock gjorde
kyrkan mindre förfång, men icke fienderna, som åt henne
ingenting qvarlemnade, och att den oförrättade mera
gynnade fienden än sina egna. Härtill medverkade ock någre
andelige, hvilke såsom man måste befara, voro smittade af
Lutherska tänkesätt. Ty de öfvertalade många lekmän, att
kyrkan vore gjord för (borgerliga) samhällets skull, och att
derföre allt hvad kyrkan egde, det vore detta samhälles”,
0. S. V.
―
Sv. Reform. flist. I
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
