Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
het vill göra i nyssnämnda erkebiskops sak och för vårt väl
och våra undersåters lugn. Så snart vi förfarit detta, skola
vi antingen efter eders helighets vilja kraftigt bistå detta
ombud i alla den kristna trons ärenden eller gifva honom
frihet att lemna oss för att anmäla, huruledes i anseende
till apostoliska stolens försumlighet, den Svenska kyrkan
reformeras genom vår konungsliga myndighet. Gud är vårt
vittne, huru gerna vi ville att sjelfva kyrkan genom eders
helighets myndighet och enligt de heliga fädernas stadgar,
sattes i bättre skick, då det är alldeles nödvändigt, att
ju förr desto hellre reformation sker i det andeliga och
verldsliga ståndet*).
Gustaf Trolles sak var i Sverige ohjelpligen förlorad.
Riksdagen i Söderköping i oktober 1523 förklarade honom
åter för rikets fiende till dess han kunde försona sig med
konungen och riket, och ständerne gillade valet af Johannes
M. till hans efterträdare**). Trolle hade tillskrifvit biskop
Brask för att genom honom, som bevistade riksdagen i
Söderköping utverka sin återställelse, men erhöll af denna
annars så försigtiga man d. 18 okt. ett kärft men Brasks
fosterländska hjerta hedrande svar.
Trolle hade af så många
anledningar gjort sig förhatlig inom sitt fädernesland att Brask
*) Konungens bref till påfven, och ett nästan ännu strängare till
kardinalerna, begge af d. 4 okt. 1523, kontrasignerade af Laur. Andreæ,
hos Theiner 1. c. p. 11 fr. Theiner anser påfliga skrifvelsen
understucken, såsom Joh. Magnus redan vid dess ankomst ville tro. Men det var
vid den tidpunkt, då Kristiern måst lemna Danmark, och Trolle kunde
endast genom Rom söka återvinna sitt fädernesland och sin biskops-stol.
Hans dom var stadfästad af Arcimbold, men dennes åtgärder ogillades af
påfven, och sedan Joh. Franc. de Potentia låtit skulden och straffet
drabba Didrik Slaghök, kunde Trolle anse sig rentvagen. Att hans sak
ej lätt gafs förlorad i Rom, visar sig ock deraf att ännu tio år förgingo
inan hans efterträdare vigdes. Det största tviflet skulle komma deraf,
att en sådan befallning omedelbart från påfven kunde synas orimlig, då
en legat vistades i Sverige; men denna orimlighet beror på
beskaffenheten af legatens fullmagt. Rom förnekade ej heller någonsin brefvets
ǎkthet.
**) Så måste väl en uppgift förstås i Brasks brefvexling (Link. bibl.
handl. 2, 208), då det heter: ”electus est novus archiepiscopus pro
ecclesia Upsal. ex Sudercopia eodem tempore.”
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
