Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
till hvilkens betalande han efter sin hemkomst måste genom
sparsamhet söka anskaffa medel”). Men emot både Johannis
M. och de öfriga valda biskoparnas godkännande var det
förnämsta hindret i konungens afgifna förklaring, att de icke
förmådde erlägga afgifterna till påfliga kammaren. Detta var
för det penningelystna Rom en alltför betänklig och
kännbar reform, och afslogs. De föreslagna männens bekräftelse
och vigning lofvades dock, och påfven ville gerna, hette det,
af egna penningar erlägga den erforderliga expeditionslösen
till Romerska kurians tjenstemän, om icke just nu i början
af hans pontifikat den största penningebrist tryckte honom,
och Romerska stolen vore alldeles utblottad, och häftade för
betydlig skuld”).
Emot den till Skara valda Magnus Haraldsson stod
likväl ännu ett hinder af annat slag. Den ofvan nämnde
påflige legaten Joh. Franc. de Potentia hade, då han åren
1521 och 22 var i Köpenhamn, kastat sina ögon på Skara
biskopsstol, hvilken genom hans egen dom öfver Slaghök
blifvit ledig, och hade af påfven Adrian fått löfte derom,
och blifvit dertill vigd. Detta togs i Sverige mycket illa,
hvarest man skydde utländska biskopar. År 1524 hade
påfvens i Tyskland varande legat Laur. Campegia skrifvit till
kon. Gustaf, och förordat Francisci sak; men fick derpå till
svar, att konungen ej ville lida utländska män till biskopar,
så länge skicklige inhemske män ännu funnos, att Skara
stift hade mera lidit genom Vincentii mord, än att man
borde påtruga det biskop emot vederbörandes vilja, och att
Franciscus genom sitt lama och med skäl misstänkta
beteende vid sin beskickning förlorat allt förtroende***).
*) Thyselius, kyrkohandl. 1, 13.
**) Skand. Handl. 18, 343. Det bref från påfven till konung
Gustaf, som innehåller det ofvan anförda, förekommer i Brasks brefvexling
ibland handlingar för år 1526, men är svar på konungens skrifvelse af
d. 14 sept. 1523. I samma bref hade äfven enligt uppgifvet innehåll
konungen uppmanats att sända hjelp till krig emot Turkarna, och löfte
gifvits att han skulle blifva så mycket förr bönhörd af påfven, ju
frikostigare hans bidrag vore.
***) Thyselius, l. c. 1, 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>