Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Vid samma tid insattes af konungen till kyrkoherde i
Stockholm Mr Mikael Langerbeen, som ock hade studerat i
Wittenberg, hade nyss hemkommit och var reformationens
grundsatser tillgifven”). Olof som icke var prestvigd, förordnades
att såsom diaconus predika i stadskyrkan **).
Dermed var det rena Guds ords predikan i Stockholm
ordentligt börjad, och för de män, som verksammast
arbetade för kyrkans förbättring, ett vidsträcktare fält öppnadt.
Stockholms St. Nicolai eller som den denna tid
vanligen kallades, stadskyrka, emedan den ensam var
församlingens kyrka, under det de öfriga såsom kapeller eller
klosterkyrkor dels voro denna underordnade dels den egentliga
församlingen icke tillhörande, intogs nu af Luthers tvenne
lärjungar, Mr M. Langerbeen och Mr Olof. Om den förres
verksamhet veta vi intet att förtälja: sannolikt var hans
tänke- och handlingssätt mindre bestämdt, och han
undanskymdes af den häftigare, djerfvare och vältaligare Olof. Denne
predikade ofta i stadskyrkan, och kallades genom ett namn,
hemtadt ifrån utseendet af den predikstol han begagnade,
mäster Olof i korgen.
Hvilken utverkade hans predikouppdrag i denna kyrka,
är icke klart. Möjligt är att Stockholms borgare sjelfve
önskade höra den ifrån sin verksamhet i Strengnäs kända och
berömda predikanten, och att denna önskan ännu mera
lifvades genom kännedomen om hans frisinnighet i afseende på
den gamla kyrkoläran. Denna förmodan blifver högst
sannolik då vi besinna, att för detta borgerskap kunde Tysk-
*) Han måtte hafva varit kallad af församlingen, som enligt stadens
privilegier af år 1436 hade presentationsrätt af kyrkoherde, antingen
denna öfvades af alla borgare, eller som sannolikare synes af borgmästare
och råd. Ingen annan än en i riket infödd man fick föreslås. (Ekholm,
Sv. kyrkohandl. 1, 41). I Stockholms privilegier af år 1529 heter, att
borgmästare och råd skola hafva fri röst med konungen om den som till
kyrkoherde i staden anammas skall. (Tegel, 1, 257). — I Olai anteckn.
om sig sjelf (Thyselius 1. c. 2, 346) kallas mannen, om hvilkens
föregående lif inga underrättelser finnas, Laagerbeen.
-
**) Rasm. Ludvigsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
