Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
lands rörelser icke vara främmande, och att Stockholm ej
stod under omedelbar inflytelse af der förlagdt biskopssäte
och kapitel.
om
Att den nye predikanten och hans predikstol väckte
uppseende, kan icke tillskrifvas det ovanliga deri att
predikan skedde. Den hade aldrig upphört under medeltiden,
ock den här och der blifvit temligen sällsynt: den var en
biskoparnes pligt, hvilken de egde att genom andra fullgöra.
Icke heller kanikerne och sockenpresterne voro derifrån
befriade, och predikstolar voro vanliga”). Att diaconi, hvilken
grad Olof ännu innehade, predikade, var lofligt, åtminstone
icke förbudet, äfvensom att kyrkans vanliga talarestol kunde
af dem intagas. Denna talarestol (ambo) plägade stå i
kyrkans kor. Kanske att, på det han måtte bättre höras, en
predikstol mera liknande de nu i våra kyrkor vanliga
inrättades för Olof, och att detta, om en sådan der ej förut
fanns, jemte de påfviskes missnöje, gaf anledning till
spenamnet.
Icke alle voro belåtne med den nya läran. Olof
stördes stundom under sin predikan af stenkastning och annat
ofog. Men månges tillgifvenhet och det skydd han hos
konungen kunde påräkna derigenom att kyrklig myndighet ej
fördömt honom, gjorde det möjligt att dermed fortfara, till
dess småningom allt våldsamt motstånd af sig sjelft upphörde.
Innehållet af den lära han nu förkunnade är till sina
särskilda delar ej bekant: inga skrifter af honom finnas ifrån
denna tid, af hvilka man skulle kunna sluta till den
bildningsgrad, på hvilken han ännu stod. De allmänna
punkterna af hans tänkesätt skola vi sedan skärskåda. Men att
*) Stadgar för Åbo kapitel omkr. 1480 ådöma den kanik böter, som
försummade hålla en honom anbefalld predikan inför presterna eller
folket. Vid provincialmötet i Arboga 1474 stadgades att kyrkoherdarne
skulle då de predikade, från predikstolen förkunna (”publicetur de
ambone per curatos prædicantes” att de som plägade svärja vid Kristi
lemmar eller Guds namn blefve bannlyste, om de ej bättrade sig.
Reuterdahl, Statuta synod. p. 197, 181.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
