Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
lifva deras äldre bekantskap, förmodligen från gemensam
studiitid vid utländska universiteter, och för att
gemensamt öfverlägga om de nordiska rikenas och kristna
kyrkans angelägenheter ”).
Om de begge erkebiskoparne verkligen sammanträffat,
är oss obekant. Men väl kunde kännedomen om Johans
förbindelser med den man, som genom det skydd han
lemnat Per Sunnanväder och hans medbrottsliga redan måst
blifva misstänkt i konung Gustafs ögon, öka det missnöje
han äfven för öfrigt fattat öfver erkebiskopens beteende
under sin visitationsresa. Han tillkallade honom vid hans
hemkomst, och sporde om Kristus befallt sina lärjungar föra
sådant prål i verden, eller umgås med sådan fåfänga m. m. **)
Konungens mera upplysta tänkesätt tog anstöt af de
missbruk, som måste gifva mesta förargelse då de utgingo
från kyrkans främsta man. Och förnämligast torde hafva
förbittrat honom, att erkebiskopen allt mera bestämdt
varnade mot Luthersk lära och ibland folket utsådde hat till
densamma ***). Hvarken för Johannis person, sådan denna
började visa sig alltmera bestämd och tillbakaskridande i
samma mån som det reformatoriska tänkesättet gick framåt,
eller för hans embete, sådant det hittills varit, fanns
numera rum i de planer till kyrkans förbättring, som år 1526
börjat mogna till utförande hos konung Gustaf och hans
rådgifvare.
*) Brefvet i Samlinger till den Norske Historie, 1, 487.
Jemtland hade vid denna tid icke varit visiteradt på 28 år, (Hist. metr. p.
122) så att en stor del af dess befolkning måtte icke hafva varit
konfirmerad efter Romersk sed. Bland sina förtjenster under denna
visitationsresa räknar Johannes (1. c.) att han lät gifva undervisning i
saltsjuderi, och lät koka salt i en mängd pannor på Norrländska kusten.
Afven biskop Brask, som hade saltpanna på Östgötakusten, var jemte
flera på denna tid ifrig i ett bemödande som ansågs nödigt för att
genom afböjande af faran för saltbrist trygga fäderneslandets oberoende.
-
-
**) Rasmus Ludvigsson.
***) Rasmus Ludvigss. Tegel 1, 117 m.
”Præsertim quod
plebeculæ redderet exosam d. Lutheri doctrinam, multum contraxit regis
indignationem.” Messenius 5, 28.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
